Sista sommarkvällen

Idag får bannemig vara sista dagen för den här dekadensen som sommaren inneburit. Imorgon är det 1a september och då välkomnar jag hösten och ett nyttigare, friskare och finare liv. Så typiskt att "börja om" på när det är ny vecka, ny månad eller nytt år. Men jag antar att det är så vi funkar. Det blir som lättare då på något sätt kan jag tycka.

Hösten ska iallafall innebära: LCHF/Paleo-aktigt fullt ut. INGET SOCKER! INGET MJÖL! För jag orkar inte vara en slav under mitt sockerberoende mer. Jag har klarat av de senaste 3 höstarna såhär, så jag kan ju inte vara sämre nu i höst! Känner mig såååå taggad på att köra igång och faktiskt äta riktigt mat. Inte proppa magen full med socker tills jag nästan spyr varje kväll. För OJ, vad jag gjort det i sommar...men ja, ikväll blir alltså sista kvällen med det, sen jävlar!

Jag vet att det kommer bli tungt så inihelvete. Men det gäller att fokusera på allt det positiva som det ger mig. Alla fördelar. Vinsten.

Coming home

Så var jag tillbaka! Med en förkylning och rejäla jävla lock för öronen efter flygresan som inte går bort. Mitt huvud är som i en bubbla. Trodde att huvudet skulle sprängas när vi skulle landa, har aldrig varit med om något liknande, det gjorde så förbannat jävla ont. Dessutom fick jag galna stickningar/ilningar/nåt obehagligt i ansiktet, främst bakom ögonen och käkarna, som kom från locket från öronen alltså, fyfan vad hemskt det var.

Har haft det bra borta med mina vänner men det är ruskigt skönt att ha kommit hem. Fastän jag haft det mysigt så har jag ändå haft en liten, liten oroskänsla i magen hela tiden. Räknat ner dagarna tills hemfärd. Jag älskar dem till månen och tillbaks men jag har ändå haft den här ensam-trots-att-rummet-är-fullt-med-folk-känslan. Att jag är annorlunda, att jag inte hör ihop med dem.

Vad ska jag säga om maten då? Tjaaaeee...har väl ätit som en hyfsat "normal" människa. Försökt hålla mig borta från de värsta carbsen. Har ätit 3 gånger per dag, vilket inte har hänt på...ja, jag minns inte ens senast? År sedan. Försökt mota bort ångesttankarna och det har väl gått hyfsat, har helt enkelt inte orkat brytt mig.

Och nu är det alltså back to reality. Mindre än en vecka till skolan börjar och sommarens frossande har tagit ut sin rätt. Känner mig som en valross. Samtidigt har jag ingen energi till att skärpa till mig nu heller när jag är sjuk. Orkar inte ta tag i det helt enkelt. Suuuck...vågar knappt gå ut för min dörr. Tycker det är råjobbigt att gå på affären, livrädd för att möta någon bekant.

Börjat se om Sex and the City nu. Satan vad bra det är! Såg alla säsongerna för ett par 5-6 år sen kanske. Känns som att jag kan relatera bättre nu, eller typ, faktiskt fattar vad de snackar om..haha.

Åker iväg då

And I'm out! Drar iväg nu och spenderar över 4 dygn med vänner. Normalt att vara nervös över det? Skulle inte tro det...min magkänsla är att jag inte borde göra det här, ska jag inte bara vara hemma istället, i tryggheten? Men rent rationellt så vet jag att det kommer bli bra och nyttigt för mig. Ibland måste en göra saker som kanske kortsiktigt inte känns särskilt bra, men där den långsiktiga konsekvensen är positiv och värdefull!

Seeeeemester!

Här var det ju livat!

Har jobbat för fulla muggar och när jag inte jobbat har jag ätit och sett serier. Och sovit. Har känt för att hoppa ut genom fönstret mest hela tiden men nu har jag äntligen, äntligen, semester! I några veckor för sen drar skolan igång igen. Men jag är rädd. Rädd för att jag inte kan vända, inte ta mig ur, det här jävla svarta djupa hålet jag grävt åt mig själv. Jag vill inte träffa mina närmsta kompisar eller min familj, men mest av allt vill jag inte träffa mina klasskompisar för jag vill inte att de ska se hur jag lyckats bli så grotesk under bara en sommar. Jag skäms och skammen växer sig bara större för varje dag jag proppar mängder med skit i munnen. Men jag kan inte sluta. Vaknar upp och tänker att det här ska bannemig bli en bra dag, men varje kväll sitter jag där ändå med en fet godispåse, en stor chokladkaka och annan skit. Disciplin, någon?


Jag har verkligen ett grått, trist, händelselöst liv. Speciellt nu i sommartider. Kan typ räkna på en hand de gånger jag faktiskt umgåtts med folk.

Everybody dies but not everybody lives.

wake me up

Har ingenting nytt att komma med egentligen, trots att det gått mer än en vecka sedan jag sist skrev. Jobbar, äääter och sover (eller ah, försöker sova, stirrar mest upp i taket och vänder och vrider på mig). Är otroligt oglad, om det ens går att säga så. Men ni förstår ju.

Den här sommaren skulle ju bli annorlunda. Jag skulle INTE sitta hemma varje kväll med kilovis av choklad och godis som enda sällskap. But that's pretty much what my summer has looked like. Ångest och stress över jobbet. Kan inte hantera/döva det på något annat sätt än med överätning av socker, det är ju så jag alltid gjort. Bara en vecka kvar nu men jag ser ändå inte ljuset i tunneln angående matsituationen...för då är jag ju ledig i några veckor innan skolan börjar vilket innebär en jäkla massa fritid(dötid) vilket ofta brukar resultera i att jag tar till det jag vet bäst. Fan vilket jävla liv en har alltså. Allt det handlar om är när, var, vad jag ska (inte) äta.

En rolig sak är iallafall att jag ska åka iväg tillsammans med två av mina barndomskompisar och hälsa på fler barndomsvänner om två veckor! Ser framemot det samtidigt som jag bävar inför det också. Vilket är självklart, jag menar, vad vore en resa inte utan den obligatoriska oron, ångesten och paniken över att behöva "äta normalt" tillsammans med sina vänner?

Angående grabben där, så har jag inte haft någon kontakt med honom alls sen vår lilla tripp för en månad sen förutom en kort träff på en krog tillsammans med några andra en kväll för typ tre veckor sen så... och nu är han ute och reser ett tag. Har en liten önskan om att han medan han är borta kommer till sin insikt och inser att det inte funkar med sin flickvän och att han borde vara med mig istället....en kan ju drömma! Hehe. Har dock hört från två olika källor att deras förhållande inte alls är särskilt bra, de bråkar ständigt (bl.a. om pengar????) och gör typ ingenting tillsammans. 

Buuuuuu jag vill bara ta ledigt från livet ett tag. Får jag?

Jag mår skit just nu, både psykiskt och fysiskt.
Allt jävla överätande har tagit ut sin rätt och jag ser nu ut som en jävla michelingubbe.Känner mig värdelös hela tiden också. Kan inte säga nej till socker och annan skit, kan inte göra något rätt nånsin, känner mig som en utböling på jobbet också..................suck.

Ursäktar whine-inlägget...

Hemmakväll

ÄNTLIGEN har jag ledigt 2 dagar i rad!! Hela helgen dvs, sååååå efterlängtat! Har jobbat 9 dagar/kvällar i sträck, så rätt less. Ska ba försöka njuta så mycket jag kan av helgen. Det är finväder och det vankas kanske grillning och alcohoool imorgon. Ikväll blir det däremot vad som ses på bilden. Hemmakväll+gotta och annan skit. Kan inte bryta mig ur den onda cirkeln, har överätit skit i flera veckor nu:(:(:( Jag orkar verkligen inte. Tur som fan att mitt jobb är riktigt fysiskt, så det är inte katastrof med vikten, ÄN.

Efter jobbet idag drog jag till en sjö i närheten. Låg där ensam (förutom en satans massa barnfamiljer) med min kaffetermos och bara njöt av ledigheten. Kände mig såklart rätt äcklig och fet, men inte så att det inte gick att ligga kvar där. Bara att försöka mota bort de tankarna. Inte dömer jag någon annan på stranden, varför ska de döma mig då. Deras problem isåfall om de finner mig motbjudande ju... försöker jag intala mig själv.

Fuckwads

Usch, jag har sån ångest över jobbet. Jobbar hela helgen, och har nya uppgifter, och har i stort sätt ingen att fråga. Igår blev jag lämnad ensam på kvällen när det var dags att sluta, ingen av de andra två som var kvar frågade hur det gick eller om jag behövde hjälp. De sa inte ens hejdå. Kände mig så jävla utstött. Vafan, vem säger inte hejdå, till en newbie som de vet inte riktigt vet vad hon ska göra? Idioter. Blev sjukt förbannad. Och ledsen, är jag så hemsk/konstig/ovärdig att jag inte ens förtjänar ett hejdå? Fan att jag ska vara så blödig också, ögonen tårades när jag fattade att de redan dragit därifrån.

Snart börjar jag igen. VILL INTE. Men slutar iallafall 20.00 ikväll, så inte så farligt. Och när jag kommer hem ska jag äta chokladchoookladchoklad, det är det enda just nu som håller mig uppe lite.

Run for your life!

Jag har varit ledig idag! Så skönt. Begav mig in till city en sväng, mestadels för att fylla upp godisförrådet (suck...) eftersom det finns flera affärer där, så jag kan sprida ut inköpen lite så att det blir mindre skämmigt (suck igen.....). Fyllde upp alkoholförrådet i samma veva också, såklart.

Sen har jag läst. Och druckit kaffe. Efter det fick jag ett ryck, att kanske ska jag ge mig ut och springa? Minns inte senast jag var ute och sprang. Tänkte att jag kan väl ge mig ut en sväng iallafall så får jag se hur mycket jag orkar, bättre med 15 minuter än ingenting alls liksom. Said and done, troligtvis tack vare kaffet sprang jag i 25 minuter!!!! Så himla nöjd! Och sen körde jag lite upphopp och armhävningar hemma också. Helt mör i benen nu, men fruktansvärt skönt det. Men så bra är jag inte, sitter här nu och överäter en massa skit. Försöker döva någonting i mig, eller kanske bara fördriva tiden på något sätt? Jag vet inte ens själv.

Imorgon är det jobb igen. Jag vill inte, jag orkar inte.

Maybe I'm a girl and you're the only man

Så i fredags åkte vi iväg, jag och två killkompisar (varav den ena är han jag är så "förtjust" i låt oss kalla han för X) till min bästa vän som är i sin hemstad under sommaren. Vi fyra har en rätt speciell gruppdynamik, vi funkar otroligt bra tillsammans och har alltid riktigt roligt. Vi har känt varann i drygt 4 år nu och under hela tiden har X haft flickvän. Men jag och han har ändå ofta varit rätt flirtiga med varann. Det finns definitivt attraktion mellan oss, och vi skulle vara så otroligt bra tillsammans, från första gången jag träffade honom har jag känt att vi klickat. Men det har gått i vågor också, från hans sida då, i vissa perioder har han hållt mig på avstånd och varit ganska så kall mot mig. Antar att det är för att han inte vill att jag ska få för mig något, att jag inte ska få falska förhoppningar osv. Fast vad vet jag.

Så därför jag var lite orolig för hur han skulle vara i helgen. Men han har varit på bra humör och varit retsam och smyg-flirtatious med mig hela helgen. Lättad! Och så himla, himla kul. Vi kom fram på fredagkväll, började direkt dricka vin och chilla och snacka på hennes terrass. Satt hela tiden med en enda tanke "just såhär vill jag stanna för evigt, här känner jag mig så lycklig". Var typ full redan efter ett glas vin. 

Vid midnatt eller så blev det snack om att ta ett nattdopp. Första reaktionen var: fan vad kul! andra reaktionen: panik!!! vill inte visa mig i underkläder!!!! men det blev så att vi gick till sjön, men jag hade fortfarande inte bestämt mig för om jag skulle bada eller inte. X var mest taggad. De andra två skulle inte hoppa i. Väl på bryggan kände jag att, "fan jag måste göra det kan inte chicken out nu". Så jag kastade av mig kläderna (badade i bh och svarta spetstrosor) och kastade mig i vattnet direkt, allt för att ingen skulle hinna kolla in min kropp. Och X följde efter, och så roligt som jag hade där i vattnet tillsammans med X kan jag inte minnas senast jag hade. Vi lekte, busade och tävlade, retades, klängde på varann.... alltsååååå ååh! Bara jag tänker på det, låter kanske löjligt, men det var så underbart!

Senare var det ju kruxet hur vi skulle sova också. Blev ju såklart att jag och X sov i samma säng. Medan de andra två sov på andra våningen. Var så himla, himla mysigt. Låg först och pratade rätt länge om allt möjligt. Sen höll han om mig bakifrån, lite smekningar över brösten/magen/rumpan.... och alltså, han har ju tjej så jag skulle aldrig ta något initiativ till något. Men, alltså, jag säger ju inte nej i det där läget! Det är ändå hans ansvar. Vi var så jävla kåta på varann, älskade att känna hans stånd mot min rumpa. Men ja, eftersom omständigheterna ser ut som de gör så gjorde vi inget mer än så.

Var rädd att han skulle få lite panik/ångest dagen efter och bli sådär kall mot mig igen. But no, han var på bra humör. Vi gjorde en massa olika utflykter, hade picknick osv, gick ut och åt på resturang. Har inte haft någon ångest eller så över maten whatsoever under helgen faktiskt. Sen blev det alkohol, musik och snack på terrassen igen. Långt in på natten. Sov i samma säng som X igen.

Och när jag kom i söndags till min lilla lya kändes allt så tomt. Ensamt. Lycklig över helgen. Så glad över allt, men samtidigt, nu har jag dragit upp min känslor för honom till max IGEN. Tänker inte på något annat. Skrattar för mig själv när jag tänker tillbaka på småsaker som hände i helgen. Och jag är rädd. För framtiden. För att ingenting kommer att ändras. Han är tillbaka med sin flickvän och jag sitter här ensam och fantiserar om what could've been. Och det kommer aldrig bli vi. Samtidigt som jag är kär och glad över helgen är jag orolig för att det bara kommer bli jobbigare nu. För det är inte roligt att vara kär i någon som inte vill ha en. Fast det är ju just det också, jag vet ju att han vill ha mig, men inte tillräckligt mycket. Vet inte hur jag ska gå vidare nu, ska jag ignorera allt och hålla mig på avstånd? Eller ska jag jag försöka hålla lite kontakt, typ skicka nåt sms? I don't knoooow what to do!

Vilket svammelinlägg, och milslångt, så grattis om du tagit dig ner hit! Ska sluta nu innan detta blir en hel roman.

Time of your life

Åh, jag har haft en sån fantastisk helg!!!!! Är helt slut nu, brist på sömn + alkohol i mängder + massa känslor och tankar som virvlar runt. Känslor som legat rätt latent senaste året har blossat upp och jag vet inte om det är bra eller inte (talar såklart om den där grabben jag alltid tyckt om). Tiden får väl utvisa....

Uppdaterar och berättar mer imorgon!

Oh life

Det går upp och ner. Dels humöret, livsglädjen och vikten (antar jag, eftersom det går bra/dåligt med maten om vartannat). Det känns skönt att jag har ett jobb så jag får rutiner. Jag menar det är lättare att motstå att trycka i sig ett halvt kilo choklad om en kommer hem klockan åtta på kvällen och börjar 6 på morgonen efter än om en är ledig och har all tid i världen.

Trivs helt okej på jobbet men det är stressigt så in i helvete. Lite orolig för när min "chef" går på semester, för då ska jag verkligen ha hela ansvaret själv. Nervigt! Pallar fan inte med stress har jag märkt alltså, när det blir för mycket att hinna med bryter jag typ ihop.

I helgen ska jag åka iväg! Hem till min finaste vän. Jag, en kompis och den där speciella grabben sen jaaa, hur många år sen det nu blir...ska dit. Jag är så sjukt förvånad att han ska med. Var verkligen inte inställd på att han skulle det, menar han har ju sin sambo och sitt jobb och sitt allt. Varför hänga med oss? Men glad blir jag ju såklart! Ser framemot det så galet mycket! Men nervös också. Alltid denna jävla nervositet, förstår inte.

Glad för att det är den 11e juli redan och jag INTE har sockerfrossat varenda jävla dag sen jag "sommarlov". Det brukar liksom vara det vanliga för mig. Att förfalla totalt ner i träsket på sommaren. Kan inte säga att jag varit duktig lchf:are, men jag lyckades till exempel förra veckan hålla mig i 5 dagar från att hetsäta. Visst låter kanske inte som någon större deal, men för mig är det jäkligt bra gjort på sommaren relativt sett.

Nämen mera kaffe nu och sen jobb! Later!

Working working

Alltså, jag jobbar på nytt jobb och försöker överleva samtidigt som jag bara känner mig för att lägga mig ner och dö. Men jag återkommer, promise!

Family time

Midsommar imorgon och jag har nada planer. Nada, nada, nada. Men lika bra är det. Då kanske jag inte gör bort mig totalt, skämmer ut mig fullständigt eller ställer till det utav helvete. Istället ska jag väl bara vara hemma och äta mig lite fetare, jamen bra!

Familjemiddag ute idag då. Trodde att det skulle bli lite basic middag och prat i MAX 3 timmar. Lol. Blev typ över 5 timmar...mysigt var det iallafall, men ansträngande, speciellt i början men efter en del vin så kändes det bättre. It always does. Jag älskar min familj men det är så lite de vet om mig egentligen. De känner bara den duktiga, glada, flickan med toppbetyg. Inte den självdestruktiva, deprimerade, självhatande personen jag är bakom fasaden. Men det är väl lika bra det, då slipper de oroa sig.

Efter att jag kom från middagen (trerätters....) så hade jag sån oro i kroppen och huvet (speciellt efter mycket prat om vikt/muskler/snygghet/kroppar/socker/mat osv) att jag tog till de tunga artilleriet; marabouchokladen, jordnötssmör, lösviktsgodis, ost, smör osv. Helt jävla sjukt. Var redan mätt (men som matmissbrukare/sockerberoende aldrig belåten) efter middagen men ändå proppade jag i mig en massa mer skit när jag kom hem, fast jag egentligen bara vill sova. Har jag nämnt att jag är värdelös? @gkrghtk'"@eg

Need.to.get.my.shit.together

Ouch. Jag är verkligen en hejare på att ställa till det för mig själv. Eller ja, göra (dumma) saker jag inte borde. En kan ju undra hur mycket jag hatar mig själv egentligen som bara fortsätter och fortsätter förstöra (för) mig själv.

Det blev ännu en karatefylla i helgen. Och ännu ett nytt ONS med en killkompis typ bästa kompis. Not fucking smart. Usch vilken ångest. Det är som att jag bara vill att något ska hända också styr jag upp dessa idiotiska saker på fyllan. Antar att min killkompis vet om det här och det är INTE bra. Detta är en grabb som gillar att snacka. Och bre på historier rätt bra. Not fucking great. Det gör det inte bättre att alla mina vänner är kompis med honom också. Vill inte ha slampa-ryktet. Fast jag hatar i och för sig när folk ska sätta stämplar på andra (nästan alltid på tjejer). Om en tjej "ligger runt" är hon en slampa, om en kille gör det är det ingen som bryr sig. Typ.

Äter socker och skit vareviga kväll. Märks att det är sommar.... är uppenbarligen beroende av destruktivitet. Äter socker tills jag nästan spyr, dricker alkohol tills jag knappt kan prata och än mindre stå upp och ligger med första bästa kille som visar mig minsta lilla tecken på intresse. Självkänsla?

Börjar snart jobba och hoppas att det kommer bli lite bättre då. Rutiner är extremt viktiga för mig. Blir lättare för mig att inte överäta/hetsäta varenda kväll, lättare att avstå från alkohol och lättare att lyckas sova hyfsat bra och regelbundet.

Imorgon vankas resturangbesök med familjen. Både längtar att träffa hela familjen men bävar också litegrand, det är ändå en ansträngning att sätta på ansiktet som visar att jag mår bra. Att allt är okej. Och "oooj vad gott det här var!" utan att visa ett uns av ångest.

Dags att bli celibat.
Dags att bli nykterist.
Dags att bli smal, lyckad och lycklig.

Scumbag

Just det, fick höra igår att en av dom (3!) jag låg med förra veckan kanske fortfarande har flickvän. Jag träffade ju han en gång tidigare i vintras också. Visste att han haft flickvän ganska länge, så jag frågade såklart vad som hände på den fronten innan nåt hände mellan oss. Då sa han iallafall att det var slut mellan dom. Antog såklart att dom inte var tillsammans längre nu senast vi sågs heller. Men så träffade jag en kompis igår som är bekant med hans ex och hon trodde att de fortfarande var tillsammans. Samt nämnde hen att han varit otrogen mot henne tidigare.....

Alltså suck. Känns riktigt dåligt om jag varit med en kille som har flickvän. Visst att jag inte visste om det och att jag antog att han var singel, men ändå. Fast det är ju självklart hans ansvar. Men om det är sant så är han ett jävla svin, en riktig scumbag. Mot sin flickvän men även mot mig. Usch. Blir typ illamående av att tänka på det.

Aja. Blir nog lugnt hemma för mig ikväll..satsar på att vara på g imorgon istället!

Know-how

Jahapp, det har inte riktigt lugnat ner sig helt än. Och jag inser verkligen hur mycket det tar på krafterna för mig att umgås med folk (speciellt nykter då). Är ofta helt slut när jag kommer hem efter att ha varit med vänner, det spelar ingen roll att det är nära vänner det tar energi ändå. Vissa människor får energi från att umgås med andra, vissa töms på energi utav det och det är till den gruppen jag hör. Med det INTE sagt att jag INTE gillar att umgås med vänner/bekanta/familj/peeps i allmänhet!

Har festat mycket, i snitt 3 gånger i veckan. Och hårt har det varit. Efterfest i tisdags (onsdagsmorgon dvs) och nu verkar allt tagit ut sin rätt och jag har blivit förkyld. Riktigt jävla seg är jag och mitt huvud känns typ fyllt med snor. Annars är det lugnt. Ikväll vankas det festligheter igen, såklart, men jag vet inte...funderar faktiskt på att stanna hemma och bara glo på serier och käka choklad (...) för imorgon ska jag verkligen ut då det är mer planerat så då vill jag vara hyffsat pigg.

Maten och LCHF:andet har gått käpprätt åt helvete. Men än känner jag mig inte så äcklig och pluffsig som jag brukar göra. Men det kommer ju. Överätandet och frossandet i carbs har inte varit så fatalt ändå. Har såklart ätit för mycket och fel saker, men det kunde (brukar) varit(vara) så mycket värre! Grejen är den att jag nu inte kommer lyckas ta mig ur det här och hela sommarn riskerar att bli en enda jävla frossarfest vilket kommer resultera i att:

1. Jag går upp 10450770603 kg
2. Jag blir deprimerad, trött och isolerar mig

VILL INTE. Jag orkar inte med ännu en sommar fylld av sånt jävla självhat. Sån extrem nedstämdhet. Ångest. Isolering. Och den ständiga tröttheten.

Full rulle

Jäklarns vad frånvarande jag varit här. Det beror helt enkelt på att senaste 10 dagarna har varit helt galna. Och hektiska.

Men jag har haft kul. Tagit examen, druckit en jävla massa alkohol, legat på en filt och solat, och haft en jävla massa sex. Mmmyees, har inte hunnit tänka så mycket på hur ful jag är eller hur mina lår dallrar när jag går eller magen korvar sig när jag sitter ner. Jag har knappt hunnit fundera på mat! Då kanske en kan förstå hur mycket jag haft för mig, för en gångs skull.

Haft sex med 3 olika grabbar inom loppet av 3 dygn. Vettefan vad jag tänker med ibland. Aja. Är väl bara ung en gång i livet... så det får vara okej ändå. Nu är det kaffe + uppiffning inför kvällen! Middag ute och sen troligtvis fest igen. Tror min lever hatar mig.

2 kokta ägg, tack!

Har endast ätit 2 kokta ägg + 20 gram smör + några gurkstavar per dag sedan i söndags.
Är trött så in i helvete. Och var så jävla nära på att dra fram alla mina gömmor med godis, choklad, chips och bara moffa i mig. Men lyckades stå emot det ikväll ändå, på nåt vänster.

Känner ljuset i tunneln gällande skolan. Bara en dag kvar nu.....!!!

Det gör ont som fan att träffa grabben jag har varit kär i över 3 och ett halv år nu. Fy satan. Speciellt ont gör det när jag vet att han också tycker om mig, men han beter sig lite kallt mot mig. Som att jag inte ska få för mig nåt igen, han måste hålla mig på lite avstånd. Det gör ont. Det kanske var en tid då han var redo att offra vad han har med sin flickvän, men så är det inte längre. I sommar lär jag inte träffa honom särskilt ofta iallafall. Och samtidigt som det känns skönt att få lite distance så känns det jobbigt också. Hans leende får mitt hjärta att smälta (lol som fan, men sant.....)

Mnåh. I helgen ska det drickas och firas och grillas och njutas i vilket fall som helst. Yes.

Åh vad skönt. Jag lyckades stå emot sockermonstrena idag. Vilket betyder att resten av veckan (tom fredag) nog kommer gå vägen, för går måndagen bra, ja då brukar det inte vara så stora problem att lyckas resten av dagarna faktiskt. Sjukt mycket psykiskt alltså! Klad!

Bröstsnack

Hade redan på gymnasiet rätt stora bröst, typ 75D (borde nog haft mindre omrkets runt egentligen). När jag var som smalast (ca bmi 19,2) så hade jag väl i och för sig en aning mindre. Nu, med de senaste årens viktuppgång så fyller jag upp 75H. H!!!! Det är helt jävla sjukt ju. Tycker själv inte att det ser ut som att jag har riktigt så stora tuttar, men nog jävlar är dom stora dock. Och det har jag fått höra kan jag lova..

Men det är så extremt jobbigt.

1. Att handla BH:ar, typ omöjligt att hitta någon som passar som inte ser ut som något ens mormor skulle ha på sig. Och att behöva betala mindre än 500 kr för EN är ju bara att glömma.
2. Kläder överhuvudtaget! Ingenting passar. Allting stramar över brösten och tar jag större storlekar, ja då blir det för stort på alla andra ställen förutom över brösten. Typ enda som funkar är stretchigt bomullsmaterial
3. Jag känner mig alltid sexualiserad.
4. Jag ser större ut, totalt sett, i "vanliga" kläder, som inte är så tight.
5.  Dom hänger för att dom är så jäkla tunga. Scnyggggt.....not!
6. Det är tungt, otympligt, ivägen, svettigt.
osv osv.

Jaha, då har man lyckats med bedriften att skriva ett helt inlägg om bröst. Good job! Borde kanske ägnat den tiden åt att skriva på min jäkla opposition som sakta men säkert suger livslusten ur mig. Sen sliter sockermonstren i mig också, försöker få mig att gå och handla och sätta mig och ba proppa i mig en massa skit....FDg,fdlg orkar inte med det här!

Helgen o lite annat

Senaste dagarna har varit sjukt hektiska, och de kommande dagarna kommer bli det också. Vill få bort så mycket plugg som möjligt innan helgen så att jag kan slappna av och ha kul. Utan att noja över stressen. För nu är det nära, nära. Tar snart examen, då har jag pluggat hela 4 år på universitetet. Och klarat mig med bravur. Inte utan ångest, men egentligen, har heller inte behövt anstränga mig alltför mycket för att få bra betyg. Vet hur kämpigt vissa kompisar har det med inlärning, så jag är otroligt tacksam för att jag ändå har lätt för det.

Men nu ska jag ju faktiskt lägga till ett år på min utbildning också så än är jag inte färdigutbildad. Kommer vara en riktig nörd som pluggat 5 år, därav en 2-årig master. Men det känns så mycket bättre än att bege sig ut i arbetslivet på riktigt. Jag är livrädd för det. Jag är rädd att jag aldrig kommer få något jobb, att arbeta dag ut och dag in, tristessen, jobbångest osv.

Min helg var fantastisk. Vädret har varit underbart så vi grillade ju som sagt i fredags. Så himla mysigt! Satt ute hela kvällen och drack. Spelade kubb. Och hade det bara allmänt härligt. Sen gick vi ut på krogen. Vilket oftast är så sjukt onödigt för det är nästan aldrig roligt tycker jag, förutom de gånger då alla håller ihop och man röjer dansgolvet tillsammans. Gick iallafall hem med SV. Det var efterlängtat...snackade en massa roliga grejer också..sen bestämde vi i princip att vi skulle ses kvällen efter också, jag och han. Har aldrig hänt tidigare sådär. Trodde i och för sig inte att det skulle bli av, men se på fan, killen hörde av sig! Så han kom hem till mig ett tag. Chillade ett tag, sen låg vi, och testade lite grejer vi snackat om kvällen innan. Det är i stort sett allt vår "relation" består av. Men jag klagar inte. Är inte intresserad av honom på något annat sätt så..

Maten då? Mjae, det har gått helt okej. Helgen var dålig, som alltid nuförtiden. Men hela förra veckan, samt igår och idag har gått bra hitills. Måste se till att hålla i det här nu! Sommarvärme här nu ju. Inte redo för bikini. Har i och för sig inte varit redo för bikini sedan jag var typ 15. Fast fan, det är bara mitt eget huvud som sätter stopp för det, egentligen är alla redo för bikini!

Veckans bästa dag

Har sovit så himla kasst inatt. Först kunde jag inte somna, sen vaknade jag 5.45 och då var det omöjligt att somna om. Fyfan vad jag hatar att inte få sova. Så är det dock ofta för mig. Så att gå och lägga sig är oftast bara det en liten oro över om jag kommer kunna sova eller måste ligga och vrida, vända och stirra upp i taket hela natten.

Men tjooho idag är det fredag, veckans bästa dag enligt mig! Hela helgen ligger framför och samtidigt är det ingen "riktig vardag" heller, iallafall inte för mig. Nånting att vara glad över. Det är superfint väder här, blå himmel, strålande sol och uppemot 20 grader. Kan inte klaga! Också blir det alkohol ikväll. Längtat hela veckan. Vi, jag och ett gäng klasskompisar ska nog grilla också..det blir nog stämning när det är såhär fint väder för första gången den här "våren". Vill egentligen inte äta med folk idag men det ska nog gå bra. Tror jag grillar kycklingfilé och gör någon sallad till.

Ska snart hoppa in i duschen. Sen ser jag framemot att bara göra mig i ordning i stort sett hela dagen. Se på serier och fila samt måla naglarna samtidigt. Dricka en massa kaffe. Smörja in mig ordentligt. Sminka mig! Som jag inte gjort på typ en vecka. Och efter mer än 4 dygns halvfasta så känns det rätt roligt att välja kläder också. Kanske en klänning bara för att det är så fint väder?

Sååå, ringde SV förra helgen efter krogen (vi hade varit där tillsammans, men han gick typ hem tidigare?) och frågade om vi skulle sova tillsammans. Det skulle vi inte för han var redan hemma och tyckte väl att det var för jobbigt att gå de 1000m hem till mig...suck. Tror faktiskt det var första gången jag ringde honom. Vi kommer dock ses ikväll. Så får väl se om det blir något nattligt äventyr sen. Känns som att det var ett tag sen och jag längtar fan efter lite närhet och bra sex.

Random shit

Gårdagens mest skumma: en random snubbe kommer fram till mig och min kompis när vi går från universitetet. Frågar om han får fråga oss någonting men säger samtidigt att han har lite bråttom. Vi svarar visst får du det (trodde väl att han skulle fråga om nåt angående sin forskning eller efter vägen eller nåt sånt). Istället börjar han snacka om sin artonåriga lillasyster som ska jag göra en tatuering av sin pojkväns namn, efter endast varit tillsammans i tre månader. Och denna snubbe, brorsan alltså, var helt emot detta och undrade då vad vi tyckte och hur han skulle göra. Jag och min kompis blev helt ställda, lol. Sen började han snacka en massa annat, typ undrade hur vi kände varann o grejer också, så då drog vi där ifrån så snabbt vi kunde. Sjukt random!

Gårdagens näst mest skumma: Fick sms av en kille jag låg med för någon månad sen, och som jag nästan ångrade lite halvt för det var inte optimalt eftersom han känner en massa jag känner osv. Hur som, till slut frågade han om vi skulle hitta på nåt på kvällen. Andra gången jag blev helt ställd för dagen. Visste fan inte vad jag skulle svara. Orkade verkligen inte träffa honom för jag känner på mig att det enda han vill är att ligga.

Nåja, äntligen gick det att ladda upp en bild. Där ser ni måndagens (fast åt ingen blomkål då) samt gårdagens middag. Valde att variera mig lite idag, vilket resulterade i lite sämre fettkvot. Oh well. Blev två kokta ägg, smör, kokt blomkål. Har varit "duktig" i 3 dygn snart. Skönt, känner mig redan bättre till mods.

Äggmjölk och en liten skål med kokt blomkål i bakgrunden.

Your body is a wonderland

Jupp. Bloggen blir lidande när det enda jag gör är överäter varje kväll och ser serier, sover, dricker alkohol eller pluggar. Det finns ingen motivation och det känns som att jag inte har något nytt att skriva. För allt är bara samma lika hela tiden. Lika grått, trist och skitigt.

Men. Idag ska jag fan vända på den här pannkakan. Nu får det var slut på mitt självömkande och sockerdjävulen ska dödas.

Jaha, och nu när jag för en gångs skulle tänkte lägga upp en bild så vägrar det fungerar. Oh well får göra det sen isåfall. Drar iallafall igång en fettfasta. Blir endast äggmjölk i några dagar nu. Har insett också att jag äter nästan ingen riktigt mat alls, nuförtiden om jag ser till de senaste månaderna. Majoriteten av energin jag fått i mig kommer från choklad och godis. Sedan följer ost och smör. Och efter det ägg. Sedan någon enstaka gång från sidfläsk. Har ätit köttfärs typ någon enstaka gång också. That's it. Ah, lite grönsaker också men de utgör ju knappt någon stor del av den totala energin. Min kropp måste hata mig.

FAIL. Och jag orkar inte bry mig.

I valet och kvalet

Har gått runt med ångest och oro i magen i flera dagar. Vilket har inneburit att jag försökt trösta mig själv med choklad, godis, och massa annat. Fredags innebar också alkohol. Vin och sprit. Satan så full jag blev. Drack absolut inte mer än vanligt men började få minnesluckor från och med att jag bara druckit drygt en halv flaska rödtjut liksom. Sen drack jag ju mer än dubbelt så mycket till efter det. Helt borta. Ramlade och slog mig. Inte bara en gång, utan två. Så jävla pinsamt! Vet inte vad jag gjorde annars......

Lördagen innehöll mest bara en massa ätandes av diverse skräp och tittandes på tv-serier, mådde så jäkla illa sen när jag skulle sova. Jobbade på söndagen, därav de fina beskrivande orden om mig i förra inlägget. Det är mest oron över detta som fått mig att må så dåligt på sistone. När jag kom hem hetsade jag i mig en massa mat och godis i ett desperat försök att dämpa alla känslor. Gick sisådär med det. Repeat igår.

Idag står jag i valet och kvalet. Är så sugen på att skita i allt och bara äta och äta och äta. Samtidigt är vill jag så gärna känna mig någorlunda fräsch på fredag igen. Vilket jag, såklart, inte gör om jag äter kopiösa mängder skit hela veckan......men åh vad jag är sugen fsdägfdölhgfhblknsakndgkng. Hatar det här. Hatar det hatar det hatar det.

Fina ord

"Saknar den mänskliga faktorn, den mänskliga kontakten"
"Du låter hård" 
"Osäker" 

Ord som har beskrivit mig idag. Tack för det.
Gissa om jag känner mig bra till mods just nu?

Älskade Abba och efterlängtade fredag

So when you're near me darling,
can't you hear me
S-O-S
And the love you gave me,
nothing else can save me
S-O-S
When you're gone,
how can I even try to go on

Älskade Abba! Så himla bra. Och älskade fredag imorgon! Kanske blir det grillpremiär med ett gäng vänner. Vin blir det ju såklart hur som helst.  

Fått ett sånt sug efter att köpa en massa grejer. Vill ha en ny mobil, ny dator, en tatuering, nya skor, jeans and the list goes on and on and on. Bäst att hålla i pengarna. Lägger seriöst mest pengar på alkohol och choklad/hetsmat. Bra liv.

En jäkla massa babbel

Orkar inte med mig själv. Hatar när jag blir sur för ingenting. Irriterad. Och att det märks för andra. Det är fan inte okej. Måste lära mig att se förbi småsaker som jag blir sur över fastän det egentligen är något annat jag är less över.

Anyways, festen i fredags blev lyckad. Hade en riktigt rolig kväll. Fick städa i 3 timmar dagen efter. Men så ska det väl vara om det har varit lyckat...ehehe. Var nykter på lördagen, gick och käkade rå fisk till middag med två kompisar bara. Sen hem och överäta skit. Braaaaa där. Blev firad av familjen på söndagen. Fick en jävla massa mat, och det var sjukt gott. Blev proppmätt. Åkte hem och fortsätte äta skit åter igen. Suck. Aldrig ska jag lära mig.

Nåja, har skött mig bra sedan dess. Druckit äggmjölk till middag både igår och idag, med en liten skål kokt blomkål till. Åt ett kokt ägg och lite smör i måndags då jag var så äcklad av mig själv från helgens intag. Men jag vet ju att det blir likadant i helgen. Också är det igång igen, den onda cirkeln.....

Fått ännu ett jobb, ett sommarjobb. Känns mycket roligare än extrajobbet jag just börjat. Måste säga att det är en kick ändå, och att jag känner mig stolt, över att få bägge jobben som jag varit på anställningsintervju på. Lite flyt för en gångs skull! Men ja, jag kommer gå in i väggen snart för att jag har inte känt mig såhär stressad och pressad på länge. Och jag kan verkligen inte hantera stress längre. Tar evigheter innan jag kan somna på kvällarna och vaknar ofta tidigt på morgonen och kan inte somna om, trots att jag är dödstrött. Och är det nånting jag verkligen avskyr så är det att inte kunna sova.

Vad är det för en dag idag?

Det är min dag idag. Så jag har bjudit in en massa (okej, lol typ 10-13 st) vänner på festligheter ikväll i min lilla lägenhet. Känns roligt faktiskt! Och otroligt skönt att få släppa hela den här helvetesveckan. Och bara fokusera på att ha kul ikväll.

Ska bju på tårta och grejer. Vill inte äta själv. Får se hur det går...

Stress

Jag har så himla fullt upp nu i veckan att det känns som att jag knappt hinner andas. Hinner inte ens tänka att jag kanske borde trycka i mig en massa godsaker, som annars är typ nummer 1 på tankelistan. Har nytt extrajobb (vad hände!!!?) som tagit upp extremt mycket tid i veckan, sen har jag ju mitt examensprojekt att bli klar med, vilket kört ihop sig lite nu. Stressad så inåt helvete. Det enda positiva med det är att jag inte har tid att knappt äta eller ens tänka på mat.

Efter imorgon borde det lugna ner sig lite iallafall. Längtar. Också fredag snart. Underbart skönt ska det bli. 

Thursday thoughts

Fail igår. Bättre idag.

Orkar inte att varje dag ska vara en jävla kamp. Vill äta tills jag dör när jag är uttråkad, när jag får glädjande besked, när jag är ledsen, stressad eller har påträngande ångest. Dvs, vill äta tills jag dör mest hela tiden. Kunde jag skaffa mig ett intressant liv fyllt med en massa intressanta roliga aktiviteter kanske inte hela livet hade kretsat kring mat och socker. Men tycker ju typ inget känns roligt, eller intressant. Enda sakerna jag ser framemot är att dricka en jävla massa alkohol och gå ut och dansa + att äta/hetsa(endast i stunden alltså).

Vissa perioder är värre än andra. Är definitivt inne i en sån nu. 

Kämpa kämpa

Det går inte enkelt nu med maten. Varje dag är en jäkla kamp mot sockermonstren. Har man matat dem i över en veckas tid är det svårt att få död på dem vill jag lova. Men jaja, jag har efter idag iallafall klarat mig två dagar. Bättre än ingenting men fan så nära jag var ikväll att ge upp.

Varit på arbetsintervju idag för ett sommar/deltidsjobb. Trivs verkligen inte i såna situationer men det gick över förväntan bra. Därför kommer jag väl säkert inte få det.....intervju på ett annat ställe imorgon. Skjut mig!

Annars då. Är inte lika förbannad på SV för helgens händelse längre, but still, störigt som fan.

Ska fortsätta ruttna bort nu. Hejdå.

Anger

Åh jag är så jävla förbannad över en händelse i slutet av kvällen igår!!! SV gick hem med en annan tjej, eller ja, hon var inte där men han pratade i telefon som han aldrig annars gör (antar att det var hon då) och frågade var hon var osv och sedan när vi alla gick från krogen gick han åt ett annat håll än resten av oss. Och visst,  jag bryr mig inte så jävla mycket om han är med nån annan, eller rättare sagt, jag har ju ingen rätt att bli arg för det egentligen eftersom vi inte är exclusive eller ens har snackat om nåt som rör sånthär. Men det stör mig. Det värsta var att han inte försökte dölja det på nåt sätt. ARRRGRGRHFHH det var det som gjorde mig mest förbannad typ som att han ville att jag skulle fatta. Vaknade klockan 8 imorse, och kunde inte sova för jag kände mig så pissed off.

Lyckades somna om efter en dryg timme iallafall, fram till nu typ......there went this day! Nämen jag tror jag ska ta en sväng in till centrum. Kanske shoppa nåt. Få tankarna på nåt annat. Orkar inte gå runt och vara förbannad. Fast lite trevligt är det väl också att jag är kapabel att känna någonting överhuvudtaget.

Hetsåt såklart när jag kom hem inatt också. Först kände jag mig så arg och så totalt stampad på att jag tänkte åt helvete med allt ska äta tills jag dör. Men när jag satt där och proppade in skit i munnen så kände jag att jag verkligen inte fick ut nånting av det. Så det blev inte så farlig mängd, men ändå.

Meanwhile.....

Så jag har inte gått och fallit utför ett stup eller något. Bokstavligt talat alltså. Men, annars så känns det lite så. Jag vill bara dra ett streck över hela den här satans veckan. Om jag var duktig förra veckan så tog jag igen det med råge denna vecka. Har hetsätit varje kväll. Sån jävla ångest. En kväll hann klockan bli 22.30 och jag var verkligen nära på att skita i att äta, började till och med grina pga beslutångesten över om jag skulle hetsäta eller inte. SJUKT. Gjorde det såklart.

Men jag trotsar äckelkänslorna och självhatet som är extremt just nu och beger mig ut på festligheter ikväll trots allt. Ingenting blir bättre av att jag sitter hemma och fortsätter äta. Tack o lov har jag inte svullnat upp så sjukt mycket under veckan men ja, känner mig som sagt ändå äcklig. Efter X antal glas vin känns det väl lite bättre. Hoppas jag.

Jag orkar inte med det här längre. Förstör bara för mig själv om och om igen. It's a repeat.

Cheers

Ja, alltså vad tusan hände igår? Jag var nog väldigt inställd på att jag skulle hetsäta efter att jag kom hem från kalaset (där det bjöds på typ 100 olika tårtor och allt såg så delicious ut, åt dock ingenting!!!!!) men när jag väl klev innanför dörren så var kl typ 22.30 och jag kände bara att näe, fan jag orkar inte. Jag var astrött och det skulle inte vara någon njutning alls eftersom jag hade verkligen behövt kasta i mig allt för att få gå och lägga mig någon gång. När jag tänkte det + att jag ville känna mig fräsch idag eftersom det är fest på g så gick det att stå emot. Och oj vad jag är glad för det.

Dock har jag sovit som en jävla kratta. Max 5 timmar inatt, och typ 6 timmar natten innan. Antar att det beror på att jag försökt reparera skadan jag gjorde under hela förra veckan (o påsk) genom min fettfasta. Har endast ätit 300kcal om dagen, och typ över 95% fettandel. Har knappt varit särskilt hungrig faktiskt. Och fan vad mycket fräschare jag kände mig efter bara någon dag. Men, det är fan inte kul alltså, eller jo, en liten kick är det väl också, att känna kontrollen. Men satan, trälig mat nanting blir det ju. Och ja, eftersom min sömn påverkas så lätt av att äta för lite + bristen på energi = zombie.

Hoppas jag inte spårar ur totalt i helgen för jag orkar fan inte äta såhär nästa vecka också. Dock har jag blivit bjuden på middag i mitten av nästa vecka (en specifik maträtt också som till typ 85% består av kolhydrater, KUL) och jag har redan panik. Vet inte hur jag ska ta mig undan detta.

Men nu så är det fredag iallafall!!!!!! Och det ska drickas vin i mängder med klasskompisar.

Vad gör ni ikväll?:) 

Whaaaaaat!?

I fucking made it!!!!! Vet inte hur det gick till men jag lyckades undvika en hetsätning/grov överätning trots alla frestelser som dagen innehållit. SJUKT glad för det!!!!

Hetssug

GaaahhHh jag blir galen! Jag är så jävla sugen på att äta allt i min väg. Igår var jag sjukt nära på att lägga in chokladen i kylan (ja, jag gillar kall mjölkchoklad..goast så ju) och slita fram min träningsväska med en massa andra sockerstinna varor. Well, I didn't. Lyckades på nåt sätt skita i det fastän jag gått med de tankarna hela eftermiddagen.

Så vaknar jag upp idag. Efter en natt med insomnia. Och suget är så äckligt jobbigt. Det hjälper liksom inte heller att jag ska bjuda på "fika" åt en vän idag och sedan ska jag iväg på födelsedagsfika. Jag känner ju verkligen hur den här dagen är upplagd för success...åh.

Jag vill ju känna mig någorlunda fin imorgon!!! Orkar inte känna mig helt uppblåst, svullen, röd, gasig och ja, listan kan göras längre. Dessutom om jag faller idag, vet jag att jag inte kommer kunna njuta av festkvällen imorgon, kommer bara längta därifrån så att jag får vara ensam och hetsa. Jomen, gött liv!

Om du ligger med mig så måste det ju va nåt fel på dig

Tror jag glömde att skriva om helgen innan påsk. Blev kalasfull. Verkligen galet full. Men jag var på bra humör enligt mina amrater. Ni vet SV som jag har skrivit om tidigare i bloggen? Som jag sov med rätt ofta i höstas? Hur som haver, vi har fortsatt och träffats lite nu också. Senast var alltså efter krogen helgen innan påsk. Och oj, vad annorlunda det var mot i höstas. Eller snarare, han var annorlunda. Bättre. Finare. Roligare. Trevligare. Betedde sig inte sådär konstigt som han ofta gjort tidigare. Hade faktiskt en riktigt mysig natt och morgon, hade sex 3 gånger på morgonen (!) och det var fan bra alltså.

Men ändå. Kan som vanligt inte låta bli att bli lite äcklad av honom. Som jag blir av alla jag ligger med. Typ som att jag är så smutsig och ändå ligger de med mig, då måste det ju vara nåt fel med den personen om den kan vara med någon så äcklig som jag.

Panik inför sommaren

Jag måste skaffa mig ett sommarjobb. Sommaren kommer bli ett helvete annars. Jag vet hur det skulle sluta utan jobb eller skola; total isolering, hetsätning varje kväll, sova bort dagarna, brutal viktuppgång och ångest.

Jag vill inte det. Jag orkar inte med ännu en sommar i total misär. Så ja, jag har panik.

Fettfasta

Igår var en helvetesdag endast innehållande ångest. Och fastän tankarna gick på högvarv hela dagen att jag skulle skita i allt och fortsätta sockerfrossandet "en sista kväll" (största lögnen) så lyckades jag att trycka undan de tankarna i sista stund. Istället blev det fettfasta. 300 kcal bestående av 97 % fett. Och jag känner mig redan idag så mycket bättre, både fysiskt och psykiskt. Kanske är det placebo. Men det spelar ingen roll, bara jag känner mig bättre.

Det blir fettfasta idag också. Kanske imorgon också. Och på torsdag. Måste återställa skadan jag gjort.....

"Glad" Påsk?

Drömde om han inatt. Det var så fint. Fast det var bara en jättekort dröm. Han lekte med min hand och skrattade ihjäl sig åt ett skämt som jag drog. På nåt vänster förstod jag att jag drömde, och jag minns hur jag tänkte nejnejnej inte vakna nu fortsätt drömma om det här!!! Sen vakna jag förstås. Och somna om och drömde om nåt annat onödigt istället.

FUCK alltså spårar alltid ur under påsken. Påskarna (säger man så?) 2008, 2009, 2010, 2011, 2012 och nu 2013 har endast innehållit frossandet i kilovis med godis och skit samt isolering från allt och alla.. förutom min familj som jag varit tvungen att träffa. Har nu frossat i skit sedan i tisdags. Och idag kämpar jag som fan med sockermonsten. Fan, hade lovat mig själv att cleansa mig själv nu från och med idag. Men såklart, så dyker ju andra tankar upp idag..........känner mig så jävla äcklig.

Ja, som sagt, har inte gjort någonting alls i påsk förutom att äta samt cyklat till olika affärer för att handla skiten. Eller ja, en dag var jag och åkte slalom med min bror, råskönt att komma ut och göra nåt i solen. Också var jag på middag hemma hos päronen igår, med mina bröder. Orkade typ inte snacka nåt, orkade inte lyssna på dem heller. Kände mig så himla nere och ville bara åka därifrån till mitt eget hem och döva känslorna med ännu mer socker. Vilket jag också gjorde sen då. FML.

Bottomless

Vafan. Min mage är ett bottenlöst hål. Jag ska skriva vad jag tryckte i mig igårkväll...utan att bli spymätt.

• 180 g mjölkchoklad
• ca 3-400 g (?) lösviktsgodis 
• ca 100 g chips
• jordnötssmör (ingen aning hur mycket)
• ca 75-100 g ost
• ca 50 g smör
• 1 dl creme fraiche 

Kunde ha fortsatt också. Lätt. Men var så jävla trött. Orkar inteeeeeeeeeeeeeee med det här längre! 

I Love You, I Hate You

Så har det hänt. The inevitable. Fallit ner i sockerträsket igen. Hetsätit choklad, godis, chips, ost med mera två kvällar i rad.  Och nu när det är påsk = jag kommer inte träffa mina kompisar förrän nästa vecka, extrapris på godis överallt, mat mat mat ska det ätas i överflöd, ledighet....ja, låt mig säga såhär: det kommer inte gå bra resten av veckan heller.

Jävla. Skit.

Ocksä är det ju paradoxen här, jag hatar det här men jag älskar det ändå på något sätt.
Jag hatar att jag älskar det.

Paint it black

Mitt ansikte är något jag stör mig på så fruktansvärt mycket. Mina kinder speciellt och min dubbelhaka. Jag har väldigt tjocka, bulliga kinder och det ser så otroligt oattraktivt ut på mig. Som kaka på moset har jag dubbelhaka också. Även när jag vägde typ 52 kg, om än bara en liten, så fanns dubbelhakan där ändå. Dessutom har jag väldigt röd hud i ansiktet. Och mina kinder har en tendens att bli knallröda, speciellt när jag dricker alkohol eller äter mycket. Inte fagert.

Jag önskar jag hade ett fint smalt ansikte, då hade jag varit mycket mer bekväm i min kropp tror jag. För det är ett av mina största komplex. Och eftersom det är just ansiktet så går det ju inte att dölja heller. Typiskt!

Trapped in a box

Jag tänkte igår på att jag har inte utvecklats alls under det senaste året. Eller jo, klart jag har utvecklats litegrann typ fått lite mer erfarenheter och lärt mig lite mer akademiska grejer. Men, jag har inte "uppgraderat" mig själv på det sätt jag vill. Jag har inte någon positiv personlig utveckling att skryta med direkt. Känner snarare att jag bara degraderar mig själv mer och mer, för allt som jag verkar bry mig om nuförtiden är vad jag får äta och när jag får äta det. Inget fokus ligger på att bli en bättre medmänniska.

För det borde ju ändå vara det ultimata målet. Att utveckla sig själv så mycket som möjligt, att lära sig att tycka om sig själv och att kunna stå upp för det man tror på. Att vara sympatisk, empatisk och engagerad i andra människors välbefinnande. Jag är långt ifrån att tycka om mig själv. Jag har ofta svårt att argumentera och vara stolt över mina åsikter. Jag är väl någorlunda sympatisk och någorlunda empatisk men skulle definitivt vilja utveckla dessa egenskaper. Sedan vill jag bli mindre självisk. Jag tror (hoppas) inte det märks utåt hur självisk jag är ibland. Eller så tror jag bara att jag är självisk när jag gör saker som är bra för mig. Jag vet inte riktigt.

Det jag vill komma till antar jag är att jag lägger alldeles för mycket fokus på mat. Vad äta, när äta, hur äta, inte äta osv. Det är fan allt mitt liv kretsar kring. Jag vill inte att det ska vara så.

Still Alive

Jag mår mycket bättre idag, allt känns inte lika bäcksvart. Den största orsaken till det är nog att det är fredag. Dvs, tillåtet att släppa på kontrollen. Jag FÅR dricka hur mycket kaffe jag vill, jag FÅR äta choklad, jag FÅR äta ost, jag FÅR äta creme fraiche, jag FÅR äta godis och så vidare.

Ikväll ska jag faktiskt inte ut och festa för en gångs skull. Jag ska bara vara hemma och "mysa", det kommer innebära en massa serietittande samt moffande av gosaker (och det är sjukt hur mycket jag ser framemot trots att jag vet att jag kommer känna mig så äcklad och hata mig själv efteråt) i några gamla mjukiskläder med håret i en tofs.

Har på mig mina smaljeans. Och känner mig rätt bra för en gångs skull. Älskar fredagar. Känslan av accomplishment (svenskt ord?) av att ha varit duktig under veckan plus känslan av tillfredställelsen att få släppa på kontrollen för några dagar. Fan, jag är ju sjukt i huvudet inser jag när jag skriver det här.

Självuppfyllande profetia

Känner mig extremt nedstämd. Deprimerad. Allt känns som att bestiga ett berg och jag hatar mig själv för att jag inte gör saker som jag borde göra. Istället sitter jag och klickar runt på internet, men knappt det. Mest stirrar jag bara framför mig känns det som. Måste måste måste måste måste. Det är så jäkla mycket måsten och jag vill bara dra bygga en koja med filtar och kuddar och gömma mig där...tills jag dör typ. Slippa alla måsten.

Rent logiskt vet jag ju att jag inte har mer än någon annan Svensson att göra, fixa och ta hand om. Kanske till och med mindre? Men för mig känns det fruktansvärt. Jag har ingen tillit till mig själv och min egen kapacitet. Jag har inget självförtroende. Och då blir det som en självuppfyllande profetia. Jag tror inte att jag kan klara nåt, så då försöker jag knappt, och då klarar jag det ju inte såklart.

Flowerbomb

Dagarna går fort och tur är väl det för jag vill bara att det ska bli fredag. Veckan innehåller skolarbete som vanligt. Skriver på examensarbetet. Känner mig lite lugnare med det nu så det är skönt. Jag känner att jag kommer klara av det till slut. Veckan innehåller också en kamp att inte ge in för sockermonstret förrän fredag, vilket är min kompromiss nuförtiden. Men det sket sig ju i söndags, såklart. Så jag kommer fan ingenvart. Jag blir iallafall inte större, men tanken är ju att jag ska bli mindre. Så det här är inte hållbart.

Min favvoparfym. Viktor & Rolf Flowerbomb (extreme?).

Mamma ringde mig för någon dag sen. Tvekade på om jag skulle svara. Gjorde det iallafall. Och fan vad awkward det var. Vi har typ ingenting att snacka om, blir bara jobbiga tystnader. Som att hon väntar på att jag säga något, men jag har ju ingenting att säga henne, och hon verkar inte ha något att säga mig heller.

Wine

Druckit som ett svin i helgen. Mitt nattliga sällskap har inte bestått av någon varm manskropp. Istället har jag tryckt choklad, godis, chips, ostrullar och creme fraiche när jag kommit hem på natten. Framför några avsnitt Arrested Development, som jag inte kommer ihåg något av när jag vaknar. Sen har jag vaknat rätt tidigt på förmiddagen (för att ha gått och lagt mig typ halv fem) med någon blandning av mensvärk och magont efter allt jag tryckt i mig under fyllehetsen. Och inte kunnat somna om.

Såg extremt gravid ut imorse. Magen totalt uppblåst, svullen och stenhård. Har blivit lite bättre under dagen som tur är. Fortfarande mätt. Men sugen. Såklart. Alltid detta jävla sug! Kan det inte vara lätt någon gång? Att bara skita i det. Det kommer gå åt helvete ikväll.

Annars har helgen varit rätt bra. Eller ja, typ samma gamla visa som alla andra helger. Fast killen som jag tyckt om nu över 3 år har varit med både i fredags och igår, vilket både är kul som fan och jobbigt som fan. Var ju hemma hos honom och hans flickvän i fredags, tungt....deras gemensamma bostadsrätt liksom. Suck. Hon var inte där iallafall, tur det. Det gick bra ändå, men jag kände mig lite låg ändå. Blev råfull, har långa perioder som fallit bort totalt från minnet. Men jag var lugn, märktes inte på mig att jag var särskilt packad som tur var (har min kompis sagt). Hur som helst, det har ju varit en del andra människor med såklart men ändå, vi har hängt i princip hela tiden, alltid i samma rum, på samma plats, bredvid varann. Men det gör ont. Det blir mer verkligt när man umgås. What could've been.

Så då går jag hem och hetsäter istället för att slippa känna skiten.

Vad gömmer sig i garderoben...

HAHA. Alltså, egemtligen.

Hur roligt är det inte att jag har en hel sportväska längst upp i garedroben fylld med chips, godis och kilovis med choklad?

Hur pinsamt är inte det? Om nån skulle råka få syn på den där och av nån outgrundlig anledning få för sig att öppna den. The look on that face! Herremingud. Det om något vore humor. Och typ the end för mig.

Äntligen

Åh. Alltså känslan på fredagseftermiddagen såhär. Så befriande på nåt sätt, för snart, snart, får jag släppa på kontrollen.

Jag får äta choklad.
Jag får dricka alkohol.
Jag får gå lös.

Till skillnad från den stenhårda kontrollen jag annars vanligtvis har. Där allt är planerat in i minsta detalj. Jag kan inte komma ihåg senast jag tog ett mellanmål eller åt någonting, bara för att jag var lite småhungrig och sugen. Det händer inte i min värld och nog är det ganska tragiskt egentligen. Vanliga människor tänker inte två gånger före de stoppar nåt litet i magen, typ en frukt eller så. För mig finns det inte på världskartan. Skulle jag göra det så har jag brutit kontrollen och då kan jag lika gärna fortsätta i dekadensen.

Ikväll blir det fest! Så taggad. Vardagarna är så gråa och händelselösa, det är endast på helgen, när jag festar som det händer nåt. Som gör livet lite mindre grått. Hur som helst, vi ska till han den där och hans flickväns lägenhet ikväll. Har inte varit där tidigare. Jag vet inte riktigt hur det kommer att kännas, hur jag kommer reagera när jag ser deras gemensamma hem. Deras gemensamma säng, foton.. whatever. Kan bli jobbigt.

Uttorkad

Är nog uttorkad. Har bara gått på toa en gång idag, vid den här tiden brukar jag ha gått typ 3 gånger vanligtvis. Och då har jag ändå druckit 2 stora muggar med kaffe. Men jag har nog druckit väldigt lite vatten i veckan nu när jag tänker efter.. och ätit väldigt lite dessutom så jag har inte fått i mig vätska på så sätt heller. Det lär ju inte bli bättre i helgen heller eftersom det troligtvis blir alkohol både fredag och lördag. Oh well, jag lider väl inte märkbart av det än så.

Ska försöka bli blond igen. Råjobbigt att gå från rödbrunt till blont ju. Lär ta tid, och innebära en tid som orangehårig. Vill dock inte bli platinablond eller så, men typ lite halm/guld/ask-blond typ.. nåt sånt här kanske:

Har som sagt ätit väldigt lite sen i måndags. Dels för att jag så jävla less på mig själv efter fredag-lördag-söndags-moffandet. Och dels för att jag inte haft någon särskild aptit heller. Och hur sjukt det än låter så ger det sån tillfredsställelse. Jag känner kontroll och jag känner mig stark. Är bara sugen på choklad, som vanligt. Undrar om det finns nån gång då jag inte är sugen på det?

Dessa perfekta jävla människor

Idag är ingen bra dag. Läser studenttidningar som är relaterade till min utbildning och som troligtvis är tänkta att vara inspirerande och peppande inför arbetslivet. För mig har de bara motsatt effekt. Får ångest, panik och känner bara fullkomlig hopplöshet inför framtiden.

Vill spy på dessa perfekta människor med deras perfekta utbildningar och deras engagemang i 10-tals olika aktiviteter, kårer, projekt vid sidan om studierna och med arbetsgivare som bara radar upp sig framför fötterna på dem. Samtidigt som de är extremt sociala, smarta och snygga. Kul för dem liksom, men jag känner mig värdelös och har inte en chans att tävla med dem.

Sen föll jag för sockret igår också. Vafan sysslar jag med. Fredag, lördag och söndag = fail fail fail. Idag har jag suget from hell och vill bara ge in för att jag känner mig så jävla less på allt och alla. Men jag ska inte. Inte inte inte.

Har egentligen haft en bra helg. Riktigt rolig festkväll i fredags. Följt av lite shopping i lördags, och filmkväll i min ensamhet, skönt, på kvällen. Sen tog jag och mina brorsor bilen igår och körde iväg för lite utförsåkning. Fint att umgås med dem. Och så härligt att vara ute en hel dag, göra något aktivt, få frisk luft och motion! Fast det gjorde att jag blev helt slut, och tyckte typ att jag "förtjänade" att moffa framför serier......jag lär mig aldrig!

FREITAG

Äntligen fredag igen. Inte för att jag kan påstå att veckan varit särskilt jobbig eller gått särskilt sakta. Men jag älskar ändå fredagar. För då får jag släppa på kontrollen och alla förbud. Det blir festligheter ikväll såklart. Full ska jag bli. Vara i en drömvärld där allt är sockersött.

Gårdagens shopping...godispåsar från 2 olika affärer. 2 vinflaskor, en sjua vodka, en chipspåse, 2 marabou, kött, avokados, ett par nya solglasögon och en ståltermos. Men ja, utifrån bilden kan ni ju gissa hur min helg kommer se ut.

Gårdagens mat. Lite sidfläsk, omelett på 2 ägg och brysselkål.

 

Också vad jag har sysslat med större delen av veckan. Boring.

 Trevlig helg på er allesammans! Let's have some fun!

repeeeeat

Nu ska jag gå på stan och handla en massa skit inför helgen. Brb.

Vad jag har ätit i bilder

Råvarorna till söndagens middag. Sidfläsk, lök och vitlök.

Resultatet: stekt sidfläsk, stekt lök och vitlök med yttepyttelite creme fraiche och tomatpuré. (Älskar knaperstekt svål som ni kan se längst ner på tallriken)

Söndagskvällens sysselsättning....suck!!!!!

Måndagsmiddag. Laxfilé och brysselkål. Mums! Fast fan vad mätt jag blev. För mycket lax.

Tisdagens måltid. Stekt sidfläsk, stekt lök och bladspenat.

Också fick jag hem mina nya magnesiumkapslar, och nya multivitaminer. Bra att ha! Sen ser ni också framsidan på boken "Unbearable Lightness" som jag lånade igår. Skriver mer om den sen.

Bekräftelsebehov

Jag har lyckats igen. Har insett att fan, vilket bekräftelsebehov jag har ändå. Jag känner mig så mycket gladare när jag får lite uppmärksamhet och när jag märker att folk (läs: killar) vill ha mig. Och det är så felfelfel! Jag vill inte att det ska vara så. Varför ska mitt mående påverkas av hur många killar som raggar på mig på krogen? Men det gör det, jag känner mig typ värd något för en gångs skull.

Så jag har varit glad i helgen för det har gått "bra". Också smsade en kille mig igår som följde med mig hem för någon helg sen men som jag faktiskt lyckades att inte ligga med då. Iallafall, lyckades inte med det inatt. Och jag vet inte varför jag gjorde det heller för egentligen ville jag inte. Eller, jag kunde inte bestämma mig riktigt och då leder ju såklart det ena till det andra. Jag är inte typen som tar sex särskilt seriöst, jag tycker helt enkelt att det inte är någon big deal, men även om jag känner så så tror jag inte att det är så jävla bra tecken att ligga med någon trots att man inte har någon lust egentligen. Fan jag känner att jag inte får fram min poäng här. Men det jag vill säga är väl typ att varför låg jag med den här killen egentligen?? Vet inte om det var för någon slags bekräftelse, eller bara att jag tycker att mitt liv är så tråkigt att jag ville ha lite action i vardagen? Jag har ju kass självkänsla iallafall.

Har ätit en massa choklad också i helgen. Och jag är så jävla sugen på att skita i allt ikväll också. Och ba proppa mig full med skit. Orkar inte. Sockermonster som tar järngrepp om ens tankar.

Förbannat jävla trött

Åt helvete med allt. Så förbannat jävla trött på uppsatsen. Så förbannat jävla trött på mitt händelselösa, meningslösa, hopplösa liv. Så förbannat jävla trött på att ha ångest inför framtiden. Så förbannat jävla trött på att försöka men aldrig lyckas med att söka ett enda ynka jäkla jobb. Så förbannat jävla trött på att ha ett så fuckat förhållande till att äta. Så förbannat jävla trött på att vara så förbannat jävla trött hela tiden.

 Men imorgon, då är det fredag och det inger ändå lite hopp. Dricka vin och vara i en annan värld, det är min plan för större delen av helgen. Fy så skönt det ska bli. Också ska jag äta choklad och ohhh så gott det ska bli. Men mest ska jag dricka vin.

Försöker skriva ett personligt brev. Blir mest bara en massa crap. Hej jag heter blabllaba och jag är totalt inkapabel till det här jobbet, jag har inga arbetslivserfarenheter, jag lider av ätstörningar och whatnot, och allt som oftast vill jag inte stiga upp på morgonen. Anställ mig va! Klarar ju inte ens av att skriva ett personligt brev, hur ska jag då klara av ett jobb?

When you aint got nothing, you got nothing to lose

Så det gick bra i söndags. Eller nä, det gick inte bra efter att jag kom hem för då tyckte jag tydligen att det var en god idé att trycka i mig en massa choklad, lösgodis och chips. Bra jobbat!! Men hemma hos mami and papi var det ganska trevligt iallafall, god mat (lchf) som fan men dock bjöd de på efterrätt, vispad grädde och bär vilket jag resulterade i att jag tänkte att nu var dagen förstörd så då kan jag lika gärna fortsätta äta när jag kommer hem. Dumfan. Pappa var såklart helt lila i käften när jag kom dit redan vid 16.30. Men han verkade på rätt bra humör ändå. Min ena bror är är deprimerad och sa inte mycket alls. Vill bara hjälpa honom, fyfan alltså...han är världens roligaste och så sjukt smart, men när han mår som han mår så märks inte det. Sen jag då, vet inte om någon märker att något inte står rätt till eller om dom tror att allt bara är fint. Jag vet inte faktiskt. Helt ärligt så är det ingen i min familj som känner mig riktigt. Dom vet inte ett skit om mig förutom vad jag åstadkommit akademiskt och sportsligt typ. Dom vet inte hur jag egentligen mår, hur mina tankar går, hur jag fungerar, ingenting. På ett sätt vill jag ha det så, men samtidigt är jag avundsjuk på människor som verkar ha såna fina, öppna förhållanden med sina föräldrar.

Sen söndagens fail har jag iallafall skött mig med maten. Men det här håller ju inte. 4 dagars "halvfasta" följt av 3 dagars moffande av kolhydrater och alkohol ger inga resultat. Blir ju inte fetare iallafall. Men jag vill neeeeer. Orkar inte med fettvalkarna längre. Inga kläder sitter ju fint.

Har inte korrläst det här inlägget eller nåt så det kan vara helt osammanhängande. Ber om ursäkt isåfall!

Viktigt vin

Vad ska jag skriva här egentligen? Dricker kaffe, som vanligt på eftermiddagarna. Skriver faktiskt lite, men bara lite, på min uppsats. Bra där. Ska hem till mina föräldrar på familjemiddag idag också. Ska gå om någon timme, jag bor nästan en mil från dem men jag ska nog gå till centrum iallafall, vilket är ungefär halvvägs. Det är superfint väder ute, soligt och några plusgrader. Det var samma igår och då tog jag en cykeltur till stor ICA och fick såna vårkänslor så det var inte sant.

Samtidigt som det känns skönt att det går mot ljusare tider så kommer jag ändå att sakna mörket, snön, kylan, vinterkläder, tända ljus. Jag tycker det är mysigt att det blir mörkt klockan två på eftermiddagen och snön faller och allt är bara lugnt och stilla på något sätt. Det passar oftast min sinnesstämning mer än vad vårens ljus och fågelkvitter gör. Jag får mer ångest av vår, det känns som att pressen att göra saker, att vara "fräsch", att vara glad helt enkelt, är större.

Middagen ikväll då. Det känns mysigt att komma hem har inte träffat hela min familj sedan julas typ. Men söndagar är oftast inte optimala dagen för pappa. Då har han hunnit dricka mycket innan vi kommer. Fredagkväll går det nog ner mer än de andra vardagskvällarna. Sen lördag, ja då börjas det redan vid 12-13 tiden på dagen och fortsätter tills sänggåendet vid 23 tiden. Samma visa på söndagen. Så på söndagen är han oftast mest lättretlig och inte på så bra humör, ganska mycket i sin egen värld. Och om saker går snett så är det aldrig hans fel utan vi andra ska ju såklart veta vad han tänker! Nu låter det som att han är världens fyllo. Och ja, han har alkoholproblem. Men..det är inte så att han kört onykter någongång, eller att han tar sig nåt innan jobbet (eller på jobbet), eller att han inte klarar av att sköta sitt jobb eller hemmet. Han klarar allt sånt. Än. Och inte heller blir han fysiskt aggressiv. Oftast blir han som gulligast efter två vinglas ungefär, sen blir han bara jobbigare. Men ja. Det är ju inte roligt att ens pappa mår så dåligt att hans enda väg ut är att ta till vinflaskan. Viktigt vin helt enkelt, gud förbjude att lagret hemma skulle vara tomt.

Fina fredag

Så var det fredagseftermiddag igen. Detta är kanske veckans bästa stund. Lugn men förväntansfull. Nu vet jag snart får ta mig lite choklad. Äntligen. Lägger skolarbete åt sidan för dagen, sippar kaffekopp på kaffekopp. Filar naglar. Läser bloggar. Slår på ett avsnitt av någon bra serie jag följer för tillfället, och sen ger jag in. Och det är så sött. Och det är sån befrielse. Eftersom jag ska ut på kvällen lyckas jag lätt hålla mig till en någorlunda bestämd mängd sedan innan, för jag vill inte känna mig äcklig och smutsig.

Sedan är det dags att göra sig i ordning för kvällen. Och då kommer verkligheten ifatt en.

Sjukling

Så åkte även jag på en riktig förkylning med feber och grejer. Bröt ut i lördags, tror det var en aaaaaning mycket alkohol på fredagskvällen. Mådde verkligen skit dagen efter men trodde jag bara var bakis, men tydligen så skulle jag bli sjuk på riktigt också. Men det börjar blir bättre nu, och så farligt har det inte varit heller. Jobbigast på natten mest, med vidrig slemhosta och feberfrossa/svettningar. Med lite tur är jag fit for fight på fredag igen iallafall!

Tydligen hade jag lite "game" i fredags på en australiensk snubbe som tydligen såg bra ut, men så jäkla packad att jag inte ens minns detta själv. Slutade med att jag gick hem själv iallafall, och tur var väl det med tanke på hur jag mådde på lördagen. Fast fyllekäkade som en galning.

Min mamma var förbi en sväng idag och lämnade lite grejer till mig. Var bara jobbigt. Ska det vara så? Vi har knappt snackat på flera veckor, men ändå har vi ingenting att säga till varandra. I helgen ska jag hem på middag med hela familjen. Ska bli kul att träffa min syskon, önskar att vi hängde mer med varandra.

Ikväll ska jag bli full och lycklig

Som vanligt på helgen blir det fest ikväll. Är så jävla uttråkad på allt, det finns seriöst inget annat att göra än att festa. Jag har inget intresse, ingenting som lockar mig. Anyways, jag har just duschat sitter här med håret i en handduksturban och känner mig very sexy, verkligen. Näääää för jag fick mens inatt. Fyfaaaaaan vad drygt. Jag var råtaggad på att dra hem någon inatt och bara fly litegrann, känna nåt annat typ. Skapa lite action i mitt annars extremt händelselösa liv. Så det förstörde min pepp för ikväll en del. Men det blir skönt ändå, bara fly till en inte lika verklig värld, där allt inte känns fullt lika meningslöst.

Alltså Alicia Keys första album och andra album (Songs in A Minor och the Diary of Alicia Keys)  är ju så sjukt bra! Love 'em! Typ Rock Wit U på första skivan, så jävla skön. Har inte lyssnat någonting på hennes senare album förutom singlarna hon släppt då, men jag har fått känsla att hon skaffat sig ett mer mainstream sound.. så känner mig inte så intresserad av att lyssna mer på de albumen. Men det kanske är värt ändå?

Jag har ångest över att jag inte gör saker som jag borde. Typ skriva på mitt arbete. Och när jag får ångest över det blir det ännu svårare att ta tag i det. Som en ond cirkel. Fan. Måste ta tag i mig själv.

Förresten kolla in den här artikeln: What kind of guy does a girl who look like Lena Dunham deserve? Den avhandlar kritiken som ett Girls-avsnitt fick där Hannah (Dunham) hookade med en man, ansedd som en riktig hunk. Manliga nöjesskribenter som tyckte att det var typ orealistiskt att han skulle vilja vara med Hannah. Tragiskt som det är så har jag en känsla av att majoriteten av människor tänker som dom.

Jag vet ju det

Vet inte riktigt vad jag sysslar med nu. Förra veckan köpte jag på mig en massa chokladkakor så att jag har en gömma i mitt rum. Åt endast av det på fredag och lördag. Igår åkte jag ner till city endast i syfte att köpa "gott" lösgodis på en affär där det inte är 79% chans att träffa någon jag känner (som det är i mitt nya område). Också köpte jag chips på en annan affär. Och alkohol såklart. Jag kommer varken röra chokladen eller alkoholen förrän helgen. Just nu är det det som funkar. Jag äter en måltid om dan (lchf, ca 500-600 kcal) söndag-torsdag. Sen fredag och lördag får jag äta lite som jag vill. Choklad, alkohol, godis osv osv. Det jobbigaste är dock att återgå back to business på söndagen. Då sitter suget i som fan. Men det blir ändå lättare än om jag har ett totalförbud och käkar strikt lchf, eftersom jag vet att det att jag får äta vad jag vill kommande fredag. Då går det bättre att motivera sig.

Jag förstår ju att det är ohälsosamt som fan. Samtidigt känns det så bra. Livet känns friare på något sätt. Också känner jag ju att jag krympt ihop rätt bra under endast några (2) veckor. Längtar till om någon månad. Jag har ett mål tills min födelsedag som är om ungefär 2 ½ månad. Då vill jag komma i mina favoritjeans, som jag hade på gymnasiet i 3an. Som jag inte kunnat ha sen dess. Det borde inte var totalt omöjligt.

Sen känner jag mig så jäkla tvådelad att skriva här. Jag älskar att skriva av mig. Att vara totalt ärlig. Men samtidigt vill jag inte påverka någon negativt. Jag vill inte bidra till svält, självhat och fuckade kroppsideal, till en tro att allt som spelar någon roll är hur man ser ut. Jag vet ju det egentligen, att det är så jävla trivialt, utseende alltså.

Fettisdagen

Jag lever! Ganska innehållsrik, bra, rolig helg har jag haft. Festade både fredag och lördag. Känt mig lite wanted för en gångs. Gick hem med en kille efter fredagen (sv) och en annan efter lördagskvällen. Låg ej med kille nr 2, och inte fick han sova hos mig heller.. känns bra såhär i efterhand att jag drog lite gränser.

Maten ja, har gått bra.. förutom i fredags och lördags då jag åt en massa choklad..och drack en jäkla massa vin. Men det känns ändå helt okej för jag hade inga problem att ta mig upp på banan igen i söndags så..tror det var för att jag var ganska glad och uppspelt efter helgen. Det är nog så, att när jag är ledsen eller uttråkad som jag känner det största behovet av att äta.

Fettisdagen idag har jag sett. Har inte ätit en semla sen februari 2007. Trots att jag tycker det är fantastiskt smarrigt. Aldrig att det blir någon i år heller.

Annars rullarna dagarna på. Får panikkänslor lite då och då. Typ, är det här allt livet är? Jag vågar inte. Jag vill bara dra täcket över huvudet och gömma mig. Jag känner mig rädd för allt. Speciellt framtiden.

Ny headerrubrik och beskrivning

Så. Jag kände att jag var tvungen att ändra lite här på bloggen. Dels rubriken uppe i headern, samt beskrivning här till höger om bloggen. Min förra headerrubik "kampen för ett hälsosamt liv" kändes inte riktigt rättvisande just nu. Visst, i grund och botten är ju det såklart vad jag vill. Jag önskar verkligen att jag kunde jobba mig till ett någorlunda normalt, avslappnat förhållande till mat, att jag kunde jobba bort sockerfrosserier, hetsätningar och svältperioder. Men jag är verkligen inte där just nu och jag vet ju själv att jag faktiskt inte riktigt försöker på riktigt att bli frisk och hälsosam. Jag har period då jag är någorlunda hälsosam. Men jag har fler och längre perioder då jag inte är det. Och ärligt talat just nu kämpar jag inte heller. Så tyckte att nya beskrivningen och rubriken bättre står för vad den här bloggen faktiskt handlar om. Jag vill inte missleda någon liksom.

Light

Har halvfastat varje dag sen i söndags, bara ätit en "normal" måltid per dag (lchf ofc) på kvällen. Känns så bra. Mycket vätska har släppt, har behövt kissa på nätterna, stööörande men överkomligt eftersom jag ändå ser det som något positivt att vätskan släpper. Men jag känner och ser ändå att jag lagt på mig ganska mycket efter senaste månadens kolhydratsfrossande. Mina jeans som satt löst i midjan och under rumpan vid nyår är riktigt tighta i midjan nu. Hoppas jag tappar hetsvikten snabbt pallar inte gå runt och känna mig så jäkla obekväm. Försöker att inte känna mig så jäkla less och besviken på mig själv, jag menar jag hade ändå kommit någonvart där innan nyår och hade inte så fruktansvärt långt kvar innan jag skulle kunna känna mig någorlunda nöjd och sen går jag bara och förstör allt............men men försöker att inte tänka negativt, det löser sig.

I helgen blir det fest och åter fest för fulla muggar! Känns kul faktiskt. Hade ju en vit helg förra helgen. Roligare att gå ut nu också när jag inte hetsätit i veckor i sträck.

HAHA förresten så har jag reggat mig på en "dejtingsite" typ. Guuud vad det känns töntigt. Men det är ganska roligt också ska jag erkänna. Meeeeen ahhaha ändå, lol.

Nytt nytt nytt

Så var det ny vecka igen. Nya möjligheter (varför är det här tänket så himla vanligt? det behöver väl inte vara måndag eller ett ett nytt år eller ny månad för att göra en förändring egentligen, men kan ändå inte bryta en ond cirkel utan det). Nytt boende också!

Bor själv, i min stad i Sverige igen. Så himla skönt. Inte i världens fräschaste eller största lägenhet. Men det är mitt eget iallafall, och om jag får säga det själv så har jag fått det ganska mysigt trots äckelgula tapeter med fläckar och 80-talsmönstrad plastmatta. Jag har mycket ljus, söta plåtburkar att förvara grejer i, stora kuddar.. jag trivs, än så länge helt enkelt! Kanske lägger upp någon bild senare;);)

Jag bröt också den där jävla onda cirkeln jag varit inne i nu i sen typ nyår igår. Höll på med flytten hela dagen och på kvällen var jag så fruktansvärt trött så fastän jag kände tvånget att trycka i mig en massa så orkade jag verkligen inte. Jag orkade inte gå till Ica, jag orkade inte äta, jag orkade ingenting helt enkelt. Istället vaknade jag upp idag och känner mig lite, lite lättare till mods. Hoppas det håller i sig. Jag känner att det kommer gå bra idag iallafall! Jag har mycket i skolan just nu och har helt enkelt inte tid att hetsäta. För jäklar, om någonting stjäl tid ur mitt liv så är det just det. Slukar tid som ingenting annat. Men mycket i skolan innebär också press och stress och jag får panik. Jag har aldrig haft såhär svårt att ta tag i saker, har aldrig tyckt det känts så jobbigt, och ohanterbart som just nu. Jag känner mig som på gränsen till ett sammanbrott typ. Som att jag ska bryta ihop totalt när som helst, lamslagen av stress. Och grejen är att det är inte så jävla mycket som ska göras egentligen bara det att jag har fått grova problem med stress och press senaste året typ. Klarar verkligen inte av det. Jag är verkligen livrädd för den här sista terminen, speciellt när det är eget ansvar, det är jag själv som måste styra upp allt. Det är liksom inte föreläsning, hem och plugga repeat nästa dag och sen tenta efter 4 veckor. Utan nu är det uppsatsskrivande som verkligen är on-going hela terminen. Usch vad jag önskar att det bara var vanliga kurser. Där allt redan är uppstyrt åt en.

Svett och snö och skam

Har sprungit runt som en galning i flera timmar nu. Städat hela huset, dammsugit, torkat golv, städat badrum och toaletterna. Kört två tvättmaskiner och hängt en massa tvätt. Diskat. Torkat. Och fortsatt packa. Tänkte gymma idag också men vettefan om det blir av är redan helt stel och har träningsvärk i axlarna och korsryggen efter typ en och en halvtimmes snöskottande igår (bara vräkte ner blötsnö hela dagen). Jag hade gymmat idag, men jag ska laga middag åt min bästa kompis som kommer hit idag så blir alltför stressigt om jag ska hinna duscha också innan hon kommer. Fan vad det känns som att jag kommer med lama ursäkter.

Som sagt hon kommer ikväll, i ett försök att bryta den onda jävla spiralen jag är inne i just nu. Kanske kan hennes sällskap ikväll få mig på andra tankar så att jag lyckas stå emot tvånget jag känner att plocka fram chokladen och all skit när hon åker hem. Fast jag måste ju ha nån kortslutning i hjärnan ändå. För jag gick ändå till Ica idag och köpte choklad och chips ("måste ju ha back-up"). Så jävla pinsamt att gå och handla sånt kl 14 en torsdag, fick världens svettattack i kön. Livrädd för att träffa någon jag känner. En bekant till mig jobbar där, och hon var såklart där....skämdes sönder..vet inte om hon såg exakt vad jag köpte. Men ändå. Var typ helt genomblöt när jag kom ut ur affären. Fräsch tjej!

Hallåhej

Det har varit tyst här längre än vanligt. Då kanske man kan tro att jag gjort något vettigt? Men nejnej. jag med skjuter undan allt jag behöver göra egentligen, alla tankar som dyker upp som börjar med "jag måste" trycks undan direkt. Istället slösar jag min tid på ingenting. Och att äta. Ätaätaäta. Jag visste väl egentligen att det skulle bli så här eftersom jag är helt ensam i ett stort hus i veckan. Spenderar mina kvällar framför tv:n med serier, choklad, godis och chips. Trycker i mig tills jag är helt snurrig. Och illamående. Tills jag inte får ner en tugga till. Tills jag tänker att, fyfan vad det här är värdelöst. ORKA att jag gör såhär mot mig själv.

 Så det är inte så konstigt kanske att jag känner mig äcklig, värdelös och ful som stryk just nu. Min hy är fruktansvärd (massa finnar + megatorr) och jag har svullnat upp rejält. Känns fräscht. Tänker inte visa mig för någon på ett bra tag. Måste nog avböja festande i helgen, som jag ser ut och som jag känner mig. Hatar att festa när jag hets/överätit en längre tid dels för att jag känner mig så äcklig på alla sätt vis och är helt låg och tyst.

Det var iallafall trevligt i helgen när jag hade besök. Samtidigt som jag älskar och blir så himla glad av att umgås med honom så gör det så jävla ont också. Men alla som kom verkade ha kul, så jag känner mig nöjd. Det var en bra kväll.

Kvällen

Jobbigt värre är det. Känslor som bara bubblar under ytan, men jag vet inte vad det är för känslor. Det kommer lite folk till mig ändå, de flesta som skrev till har faktiskt hört av sig. Så då känns det ju lite bättre. När folket väl är på plats är väl förhoppningsvis den minst jobbiga delen i att vara värdinna.

Har ingen aning om vad jag ska ha på mig ikväll heller. Känner mig halväcklig eftersom jag tryckt socker två kvällar i rad (vill inte skriva det här egentligen, skäms). Jävla idiotiskt. Kör väl på det vanliga "party-sminket" och plattat hår. Sen får jag slänga på mig några trasor.

Puuh nervös alltså! Och haaaaaan kommer. Vad händer?! Gudgudgud.

Big news

Fick en positivt överraskning idag (om än lite chockartat) också. Blir en förändring på boendefronten nämligen, från och med februari. Känns fantastiskt skönt att få bo själv igen och slippa dömande (okej, det är de säkert inte egentligen men jag inbillar mig det) blickar från mina föräldrar och slippa ta hänsyn till någon annan vad gäller tider, mat och ljudnivå (förutom ev. grannar då såklart). Såklart finns det ju nackdelar också, jag kommer vara ensam mycket = större risk för hetsätningar/svårare att stå emot sockerskiten. Samt att det kostar ju en massa pengar också såklart. Men det känns värt det, för frihetskänslan. Att bo hemma igen efter att bott själv i 1,5 år är inget jag rekommenderar någon direkt.

Jag känner på mig att mamma vill inte att jag ska flytta. För hennes egna själviska orsaker, hon vill ha mig som sin barriär mellan henne och pappa. De har ingenting gementsamt, de pratar knappt med varandra, gör aldrig någonting tillsammans och de är verkligen verkligen inte kära i varann, tror inte ens de älskar varann. När vi äter middag pratar de i stort sätt bara med mig. Så jag hamnar liksom alltid i mitten och jag orkar inte med det. Pappa däremot tror jag är lite mer okej med att jag flyttar, inte för att inte gillar att ha mig hemma men jag tror han tycker det är lite jobbigt när jag är hemma också. Varför? Jo för att han dricker över 1 flaska vin per dag, mer på helgen då han ofta börjar dricka mitt på dagen. Och jag tror han skäms över det för mig. Han har aldrig behandlat mig dåligt eller så pga hans drickande tack o lov, och jag är inte särskilt rädd att han ska göra det heller. Han är oftast väldigt snäll mot mig, och jag älskar honom. Men mer om hans drickande i ett annat inlägg kanske.

Idag är jag såååååå fruktansvärt sjukt jäkla sugen på choklad!!! Orka. 

Tänk om ingen vill komma då?

Det är tack och lov lite lättare att andas idag. Allt känns inte riktigt lika hopplöst, om än att det ändå känns..ja, fortfarande hopplöst men jag bryr mig inte lika mycket idag. Inte lika stressad.

Mina päron åker bort på lördag och är borta en vecka vilket betyder friiiiiheeeet! Och om jag känner mig själv rätt så kommer det också innebära isolation och moffande av skit för att jag tänker dumt nog att "nu, nu måste jag ju passa på!!). Suck. Hur som helst så har jag bjudit hem några klasskamrater i helgen för lite mat och fest(förfest?) osv. Skickade bara ett vanligt simpelt facebook-meddelande men nu får jag panik för att typ ingen svarar. Tänk om ingen vill komma och tycker att jag är helt dum i huvudet som bjuder in dem, att jag tror att de vill komma liksom! ........Ja dessa låg-självkänsla-tankar igen. Rent logiskt och från erfarenhet vet jag att dessa människor jag bjudit inte direkt är de som svara direkt på sånt där, och definitivt inte med någon entusiasm, dock så brukar de ändå uppskatta att bli inbjudna till grejer. Ahmen vi ser väl hur det blir. 

Helgen och han

Det blev fest både på fredag och lördag. Och yes, han var där. Jag har inte sett honom på typ 8 månader och jäklar vilken skillnad. Han har alltid varit väldigt smal men nu hade han blivit riktigt muskulös. Och han såg väl bättre ut än nånsin. Ett virrvarr av känslor efter fredagkvällen iallafall. Jag tycker ju om honom och jag är så besviken att det aldrig blev vi, på nåt sätt. Och åh vad jag vill vara med honom och jag vet att han har velat det tidigare också.....nu känns det dock som att han håller sitt avstånd till mig och ser på mig på ett annat sätt. Jag saknar hans intensiva blickar från andra sidan rummet. För fan, vad uppskattad jag kände mig då.

Sååå när jag kom hem där natten mot lördag fyllefrossade jag av rang. Ville bara mota bort alla känslor som jag ändå inte kunde sätta fingret på. Verkligen tryckte i mig choklad, pepparkakor med ost och smör på, chips....Blev en likadan fyllefrossa efter lördagens festande med. Bra jobbat!Kom därför inte i säng förrän efter kl 5 på morgonen bägge nätterna. Lika bra jobbat!

Varken fredag eller lördag var speciellt kul. Eller fredagen var rätt kul egentligen men ja, också omtumlande.