Coming home

Så var jag tillbaka! Med en förkylning och rejäla jävla lock för öronen efter flygresan som inte går bort. Mitt huvud är som i en bubbla. Trodde att huvudet skulle sprängas när vi skulle landa, har aldrig varit med om något liknande, det gjorde så förbannat jävla ont. Dessutom fick jag galna stickningar/ilningar/nåt obehagligt i ansiktet, främst bakom ögonen och käkarna, som kom från locket från öronen alltså, fyfan vad hemskt det var.

Har haft det bra borta med mina vänner men det är ruskigt skönt att ha kommit hem. Fastän jag haft det mysigt så har jag ändå haft en liten, liten oroskänsla i magen hela tiden. Räknat ner dagarna tills hemfärd. Jag älskar dem till månen och tillbaks men jag har ändå haft den här ensam-trots-att-rummet-är-fullt-med-folk-känslan. Att jag är annorlunda, att jag inte hör ihop med dem.

Vad ska jag säga om maten då? Tjaaaeee...har väl ätit som en hyfsat "normal" människa. Försökt hålla mig borta från de värsta carbsen. Har ätit 3 gånger per dag, vilket inte har hänt på...ja, jag minns inte ens senast? År sedan. Försökt mota bort ångesttankarna och det har väl gått hyfsat, har helt enkelt inte orkat brytt mig.

Och nu är det alltså back to reality. Mindre än en vecka till skolan börjar och sommarens frossande har tagit ut sin rätt. Känner mig som en valross. Samtidigt har jag ingen energi till att skärpa till mig nu heller när jag är sjuk. Orkar inte ta tag i det helt enkelt. Suuuck...vågar knappt gå ut för min dörr. Tycker det är råjobbigt att gå på affären, livrädd för att möta någon bekant.

Börjat se om Sex and the City nu. Satan vad bra det är! Såg alla säsongerna för ett par 5-6 år sen kanske. Känns som att jag kan relatera bättre nu, eller typ, faktiskt fattar vad de snackar om..haha.

wake me up

Har ingenting nytt att komma med egentligen, trots att det gått mer än en vecka sedan jag sist skrev. Jobbar, äääter och sover (eller ah, försöker sova, stirrar mest upp i taket och vänder och vrider på mig). Är otroligt oglad, om det ens går att säga så. Men ni förstår ju.

Den här sommaren skulle ju bli annorlunda. Jag skulle INTE sitta hemma varje kväll med kilovis av choklad och godis som enda sällskap. But that's pretty much what my summer has looked like. Ångest och stress över jobbet. Kan inte hantera/döva det på något annat sätt än med överätning av socker, det är ju så jag alltid gjort. Bara en vecka kvar nu men jag ser ändå inte ljuset i tunneln angående matsituationen...för då är jag ju ledig i några veckor innan skolan börjar vilket innebär en jäkla massa fritid(dötid) vilket ofta brukar resultera i att jag tar till det jag vet bäst. Fan vilket jävla liv en har alltså. Allt det handlar om är när, var, vad jag ska (inte) äta.

En rolig sak är iallafall att jag ska åka iväg tillsammans med två av mina barndomskompisar och hälsa på fler barndomsvänner om två veckor! Ser framemot det samtidigt som jag bävar inför det också. Vilket är självklart, jag menar, vad vore en resa inte utan den obligatoriska oron, ångesten och paniken över att behöva "äta normalt" tillsammans med sina vänner?

Angående grabben där, så har jag inte haft någon kontakt med honom alls sen vår lilla tripp för en månad sen förutom en kort träff på en krog tillsammans med några andra en kväll för typ tre veckor sen så... och nu är han ute och reser ett tag. Har en liten önskan om att han medan han är borta kommer till sin insikt och inser att det inte funkar med sin flickvän och att han borde vara med mig istället....en kan ju drömma! Hehe. Har dock hört från två olika källor att deras förhållande inte alls är särskilt bra, de bråkar ständigt (bl.a. om pengar????) och gör typ ingenting tillsammans. 

Family time

Midsommar imorgon och jag har nada planer. Nada, nada, nada. Men lika bra är det. Då kanske jag inte gör bort mig totalt, skämmer ut mig fullständigt eller ställer till det utav helvete. Istället ska jag väl bara vara hemma och äta mig lite fetare, jamen bra!

Familjemiddag ute idag då. Trodde att det skulle bli lite basic middag och prat i MAX 3 timmar. Lol. Blev typ över 5 timmar...mysigt var det iallafall, men ansträngande, speciellt i början men efter en del vin så kändes det bättre. It always does. Jag älskar min familj men det är så lite de vet om mig egentligen. De känner bara den duktiga, glada, flickan med toppbetyg. Inte den självdestruktiva, deprimerade, självhatande personen jag är bakom fasaden. Men det är väl lika bra det, då slipper de oroa sig.

Efter att jag kom från middagen (trerätters....) så hade jag sån oro i kroppen och huvet (speciellt efter mycket prat om vikt/muskler/snygghet/kroppar/socker/mat osv) att jag tog till de tunga artilleriet; marabouchokladen, jordnötssmör, lösviktsgodis, ost, smör osv. Helt jävla sjukt. Var redan mätt (men som matmissbrukare/sockerberoende aldrig belåten) efter middagen men ändå proppade jag i mig en massa mer skit när jag kom hem, fast jag egentligen bara vill sova. Har jag nämnt att jag är värdelös? @gkrghtk'"@eg

Need.to.get.my.shit.together

Ouch. Jag är verkligen en hejare på att ställa till det för mig själv. Eller ja, göra (dumma) saker jag inte borde. En kan ju undra hur mycket jag hatar mig själv egentligen som bara fortsätter och fortsätter förstöra (för) mig själv.

Det blev ännu en karatefylla i helgen. Och ännu ett nytt ONS med en killkompis typ bästa kompis. Not fucking smart. Usch vilken ångest. Det är som att jag bara vill att något ska hända också styr jag upp dessa idiotiska saker på fyllan. Antar att min killkompis vet om det här och det är INTE bra. Detta är en grabb som gillar att snacka. Och bre på historier rätt bra. Not fucking great. Det gör det inte bättre att alla mina vänner är kompis med honom också. Vill inte ha slampa-ryktet. Fast jag hatar i och för sig när folk ska sätta stämplar på andra (nästan alltid på tjejer). Om en tjej "ligger runt" är hon en slampa, om en kille gör det är det ingen som bryr sig. Typ.

Äter socker och skit vareviga kväll. Märks att det är sommar.... är uppenbarligen beroende av destruktivitet. Äter socker tills jag nästan spyr, dricker alkohol tills jag knappt kan prata och än mindre stå upp och ligger med första bästa kille som visar mig minsta lilla tecken på intresse. Självkänsla?

Börjar snart jobba och hoppas att det kommer bli lite bättre då. Rutiner är extremt viktiga för mig. Blir lättare för mig att inte överäta/hetsäta varenda kväll, lättare att avstå från alkohol och lättare att lyckas sova hyfsat bra och regelbundet.

Imorgon vankas resturangbesök med familjen. Både längtar att träffa hela familjen men bävar också litegrand, det är ändå en ansträngning att sätta på ansiktet som visar att jag mår bra. Att allt är okej. Och "oooj vad gott det här var!" utan att visa ett uns av ångest.

Know-how

Jahapp, det har inte riktigt lugnat ner sig helt än. Och jag inser verkligen hur mycket det tar på krafterna för mig att umgås med folk (speciellt nykter då). Är ofta helt slut när jag kommer hem efter att ha varit med vänner, det spelar ingen roll att det är nära vänner det tar energi ändå. Vissa människor får energi från att umgås med andra, vissa töms på energi utav det och det är till den gruppen jag hör. Med det INTE sagt att jag INTE gillar att umgås med vänner/bekanta/familj/peeps i allmänhet!

Har festat mycket, i snitt 3 gånger i veckan. Och hårt har det varit. Efterfest i tisdags (onsdagsmorgon dvs) och nu verkar allt tagit ut sin rätt och jag har blivit förkyld. Riktigt jävla seg är jag och mitt huvud känns typ fyllt med snor. Annars är det lugnt. Ikväll vankas det festligheter igen, såklart, men jag vet inte...funderar faktiskt på att stanna hemma och bara glo på serier och käka choklad (...) för imorgon ska jag verkligen ut då det är mer planerat så då vill jag vara hyffsat pigg.

Maten och LCHF:andet har gått käpprätt åt helvete. Men än känner jag mig inte så äcklig och pluffsig som jag brukar göra. Men det kommer ju. Överätandet och frossandet i carbs har inte varit så fatalt ändå. Har såklart ätit för mycket och fel saker, men det kunde (brukar) varit(vara) så mycket värre! Grejen är den att jag nu inte kommer lyckas ta mig ur det här och hela sommarn riskerar att bli en enda jävla frossarfest vilket kommer resultera i att:

1. Jag går upp 10450770603 kg
2. Jag blir deprimerad, trött och isolerar mig

VILL INTE. Jag orkar inte med ännu en sommar fylld av sånt jävla självhat. Sån extrem nedstämdhet. Ångest. Isolering. Och den ständiga tröttheten.

Åh vad skönt. Jag lyckades stå emot sockermonstrena idag. Vilket betyder att resten av veckan (tom fredag) nog kommer gå vägen, för går måndagen bra, ja då brukar det inte vara så stora problem att lyckas resten av dagarna faktiskt. Sjukt mycket psykiskt alltså! Klad!

Your body is a wonderland

Jupp. Bloggen blir lidande när det enda jag gör är överäter varje kväll och ser serier, sover, dricker alkohol eller pluggar. Det finns ingen motivation och det känns som att jag inte har något nytt att skriva. För allt är bara samma lika hela tiden. Lika grått, trist och skitigt.

Men. Idag ska jag fan vända på den här pannkakan. Nu får det var slut på mitt självömkande och sockerdjävulen ska dödas.

Jaha, och nu när jag för en gångs skulle tänkte lägga upp en bild så vägrar det fungerar. Oh well får göra det sen isåfall. Drar iallafall igång en fettfasta. Blir endast äggmjölk i några dagar nu. Har insett också att jag äter nästan ingen riktigt mat alls, nuförtiden om jag ser till de senaste månaderna. Majoriteten av energin jag fått i mig kommer från choklad och godis. Sedan följer ost och smör. Och efter det ägg. Sedan någon enstaka gång från sidfläsk. Har ätit köttfärs typ någon enstaka gång också. That's it. Ah, lite grönsaker också men de utgör ju knappt någon stor del av den totala energin. Min kropp måste hata mig.

En jäkla massa babbel

Orkar inte med mig själv. Hatar när jag blir sur för ingenting. Irriterad. Och att det märks för andra. Det är fan inte okej. Måste lära mig att se förbi småsaker som jag blir sur över fastän det egentligen är något annat jag är less över.

Anyways, festen i fredags blev lyckad. Hade en riktigt rolig kväll. Fick städa i 3 timmar dagen efter. Men så ska det väl vara om det har varit lyckat...ehehe. Var nykter på lördagen, gick och käkade rå fisk till middag med två kompisar bara. Sen hem och överäta skit. Braaaaa där. Blev firad av familjen på söndagen. Fick en jävla massa mat, och det var sjukt gott. Blev proppmätt. Åkte hem och fortsätte äta skit åter igen. Suck. Aldrig ska jag lära mig.

Nåja, har skött mig bra sedan dess. Druckit äggmjölk till middag både igår och idag, med en liten skål kokt blomkål till. Åt ett kokt ägg och lite smör i måndags då jag var så äcklad av mig själv från helgens intag. Men jag vet ju att det blir likadant i helgen. Också är det igång igen, den onda cirkeln.....

Fått ännu ett jobb, ett sommarjobb. Känns mycket roligare än extrajobbet jag just börjat. Måste säga att det är en kick ändå, och att jag känner mig stolt, över att få bägge jobben som jag varit på anställningsintervju på. Lite flyt för en gångs skull! Men ja, jag kommer gå in i väggen snart för att jag har inte känt mig såhär stressad och pressad på länge. Och jag kan verkligen inte hantera stress längre. Tar evigheter innan jag kan somna på kvällarna och vaknar ofta tidigt på morgonen och kan inte somna om, trots att jag är dödstrött. Och är det nånting jag verkligen avskyr så är det att inte kunna sova.

Anger

Åh jag är så jävla förbannad över en händelse i slutet av kvällen igår!!! SV gick hem med en annan tjej, eller ja, hon var inte där men han pratade i telefon som han aldrig annars gör (antar att det var hon då) och frågade var hon var osv och sedan när vi alla gick från krogen gick han åt ett annat håll än resten av oss. Och visst,  jag bryr mig inte så jävla mycket om han är med nån annan, eller rättare sagt, jag har ju ingen rätt att bli arg för det egentligen eftersom vi inte är exclusive eller ens har snackat om nåt som rör sånthär. Men det stör mig. Det värsta var att han inte försökte dölja det på nåt sätt. ARRRGRGRHFHH det var det som gjorde mig mest förbannad typ som att han ville att jag skulle fatta. Vaknade klockan 8 imorse, och kunde inte sova för jag kände mig så pissed off.

Lyckades somna om efter en dryg timme iallafall, fram till nu typ......there went this day! Nämen jag tror jag ska ta en sväng in till centrum. Kanske shoppa nåt. Få tankarna på nåt annat. Orkar inte gå runt och vara förbannad. Fast lite trevligt är det väl också att jag är kapabel att känna någonting överhuvudtaget.

Hetsåt såklart när jag kom hem inatt också. Först kände jag mig så arg och så totalt stampad på att jag tänkte åt helvete med allt ska äta tills jag dör. Men när jag satt där och proppade in skit i munnen så kände jag att jag verkligen inte fick ut nånting av det. Så det blev inte så farlig mängd, men ändå.

Meanwhile.....

Så jag har inte gått och fallit utför ett stup eller något. Bokstavligt talat alltså. Men, annars så känns det lite så. Jag vill bara dra ett streck över hela den här satans veckan. Om jag var duktig förra veckan så tog jag igen det med råge denna vecka. Har hetsätit varje kväll. Sån jävla ångest. En kväll hann klockan bli 22.30 och jag var verkligen nära på att skita i att äta, började till och med grina pga beslutångesten över om jag skulle hetsäta eller inte. SJUKT. Gjorde det såklart.

Men jag trotsar äckelkänslorna och självhatet som är extremt just nu och beger mig ut på festligheter ikväll trots allt. Ingenting blir bättre av att jag sitter hemma och fortsätter äta. Tack o lov har jag inte svullnat upp så sjukt mycket under veckan men ja, känner mig som sagt ändå äcklig. Efter X antal glas vin känns det väl lite bättre. Hoppas jag.

Jag orkar inte med det här längre. Förstör bara för mig själv om och om igen. It's a repeat.

Whaaaaaat!?

I fucking made it!!!!! Vet inte hur det gick till men jag lyckades undvika en hetsätning/grov överätning trots alla frestelser som dagen innehållit. SJUKT glad för det!!!!

Hetssug

GaaahhHh jag blir galen! Jag är så jävla sugen på att äta allt i min väg. Igår var jag sjukt nära på att lägga in chokladen i kylan (ja, jag gillar kall mjölkchoklad..goast så ju) och slita fram min träningsväska med en massa andra sockerstinna varor. Well, I didn't. Lyckades på nåt sätt skita i det fastän jag gått med de tankarna hela eftermiddagen.

Så vaknar jag upp idag. Efter en natt med insomnia. Och suget är så äckligt jobbigt. Det hjälper liksom inte heller att jag ska bjuda på "fika" åt en vän idag och sedan ska jag iväg på födelsedagsfika. Jag känner ju verkligen hur den här dagen är upplagd för success...åh.

Jag vill ju känna mig någorlunda fin imorgon!!! Orkar inte känna mig helt uppblåst, svullen, röd, gasig och ja, listan kan göras längre. Dessutom om jag faller idag, vet jag att jag inte kommer kunna njuta av festkvällen imorgon, kommer bara längta därifrån så att jag får vara ensam och hetsa. Jomen, gött liv!

"Glad" Påsk?

Drömde om han inatt. Det var så fint. Fast det var bara en jättekort dröm. Han lekte med min hand och skrattade ihjäl sig åt ett skämt som jag drog. På nåt vänster förstod jag att jag drömde, och jag minns hur jag tänkte nejnejnej inte vakna nu fortsätt drömma om det här!!! Sen vakna jag förstås. Och somna om och drömde om nåt annat onödigt istället.

FUCK alltså spårar alltid ur under påsken. Påskarna (säger man så?) 2008, 2009, 2010, 2011, 2012 och nu 2013 har endast innehållit frossandet i kilovis med godis och skit samt isolering från allt och alla.. förutom min familj som jag varit tvungen att träffa. Har nu frossat i skit sedan i tisdags. Och idag kämpar jag som fan med sockermonsten. Fan, hade lovat mig själv att cleansa mig själv nu från och med idag. Men såklart, så dyker ju andra tankar upp idag..........känner mig så jävla äcklig.

Ja, som sagt, har inte gjort någonting alls i påsk förutom att äta samt cyklat till olika affärer för att handla skiten. Eller ja, en dag var jag och åkte slalom med min bror, råskönt att komma ut och göra nåt i solen. Också var jag på middag hemma hos päronen igår, med mina bröder. Orkade typ inte snacka nåt, orkade inte lyssna på dem heller. Kände mig så himla nere och ville bara åka därifrån till mitt eget hem och döva känslorna med ännu mer socker. Vilket jag också gjorde sen då. FML.

Bottomless

Vafan. Min mage är ett bottenlöst hål. Jag ska skriva vad jag tryckte i mig igårkväll...utan att bli spymätt.

• 180 g mjölkchoklad
• ca 3-400 g (?) lösviktsgodis 
• ca 100 g chips
• jordnötssmör (ingen aning hur mycket)
• ca 75-100 g ost
• ca 50 g smör
• 1 dl creme fraiche 

Kunde ha fortsatt också. Lätt. Men var så jävla trött. Orkar inteeeeeeeeeeeeeee med det här längre! 

I Love You, I Hate You

Så har det hänt. The inevitable. Fallit ner i sockerträsket igen. Hetsätit choklad, godis, chips, ost med mera två kvällar i rad.  Och nu när det är påsk = jag kommer inte träffa mina kompisar förrän nästa vecka, extrapris på godis överallt, mat mat mat ska det ätas i överflöd, ledighet....ja, låt mig säga såhär: det kommer inte gå bra resten av veckan heller.

Jävla. Skit.

Ocksä är det ju paradoxen här, jag hatar det här men jag älskar det ändå på något sätt.
Jag hatar att jag älskar det.

Still Alive

Jag mår mycket bättre idag, allt känns inte lika bäcksvart. Den största orsaken till det är nog att det är fredag. Dvs, tillåtet att släppa på kontrollen. Jag FÅR dricka hur mycket kaffe jag vill, jag FÅR äta choklad, jag FÅR äta ost, jag FÅR äta creme fraiche, jag FÅR äta godis och så vidare.

Ikväll ska jag faktiskt inte ut och festa för en gångs skull. Jag ska bara vara hemma och "mysa", det kommer innebära en massa serietittande samt moffande av gosaker (och det är sjukt hur mycket jag ser framemot trots att jag vet att jag kommer känna mig så äcklad och hata mig själv efteråt) i några gamla mjukiskläder med håret i en tofs.

Har på mig mina smaljeans. Och känner mig rätt bra för en gångs skull. Älskar fredagar. Känslan av accomplishment (svenskt ord?) av att ha varit duktig under veckan plus känslan av tillfredställelsen att få släppa på kontrollen för några dagar. Fan, jag är ju sjukt i huvudet inser jag när jag skriver det här.

Wine

Druckit som ett svin i helgen. Mitt nattliga sällskap har inte bestått av någon varm manskropp. Istället har jag tryckt choklad, godis, chips, ostrullar och creme fraiche när jag kommit hem på natten. Framför några avsnitt Arrested Development, som jag inte kommer ihåg något av när jag vaknar. Sen har jag vaknat rätt tidigt på förmiddagen (för att ha gått och lagt mig typ halv fem) med någon blandning av mensvärk och magont efter allt jag tryckt i mig under fyllehetsen. Och inte kunnat somna om.

Såg extremt gravid ut imorse. Magen totalt uppblåst, svullen och stenhård. Har blivit lite bättre under dagen som tur är. Fortfarande mätt. Men sugen. Såklart. Alltid detta jävla sug! Kan det inte vara lätt någon gång? Att bara skita i det. Det kommer gå åt helvete ikväll.

Annars har helgen varit rätt bra. Eller ja, typ samma gamla visa som alla andra helger. Fast killen som jag tyckt om nu över 3 år har varit med både i fredags och igår, vilket både är kul som fan och jobbigt som fan. Var ju hemma hos honom och hans flickvän i fredags, tungt....deras gemensamma bostadsrätt liksom. Suck. Hon var inte där iallafall, tur det. Det gick bra ändå, men jag kände mig lite låg ändå. Blev råfull, har långa perioder som fallit bort totalt från minnet. Men jag var lugn, märktes inte på mig att jag var särskilt packad som tur var (har min kompis sagt). Hur som helst, det har ju varit en del andra människor med såklart men ändå, vi har hängt i princip hela tiden, alltid i samma rum, på samma plats, bredvid varann. Men det gör ont. Det blir mer verkligt när man umgås. What could've been.

Så då går jag hem och hetsäter istället för att slippa känna skiten.

FREITAG

Äntligen fredag igen. Inte för att jag kan påstå att veckan varit särskilt jobbig eller gått särskilt sakta. Men jag älskar ändå fredagar. För då får jag släppa på kontrollen och alla förbud. Det blir festligheter ikväll såklart. Full ska jag bli. Vara i en drömvärld där allt är sockersött.

Gårdagens shopping...godispåsar från 2 olika affärer. 2 vinflaskor, en sjua vodka, en chipspåse, 2 marabou, kött, avokados, ett par nya solglasögon och en ståltermos. Men ja, utifrån bilden kan ni ju gissa hur min helg kommer se ut.

Gårdagens mat. Lite sidfläsk, omelett på 2 ägg och brysselkål.

 

Också vad jag har sysslat med större delen av veckan. Boring.

 Trevlig helg på er allesammans! Let's have some fun!

repeeeeat

Nu ska jag gå på stan och handla en massa skit inför helgen. Brb.

When you aint got nothing, you got nothing to lose

Så det gick bra i söndags. Eller nä, det gick inte bra efter att jag kom hem för då tyckte jag tydligen att det var en god idé att trycka i mig en massa choklad, lösgodis och chips. Bra jobbat!! Men hemma hos mami and papi var det ganska trevligt iallafall, god mat (lchf) som fan men dock bjöd de på efterrätt, vispad grädde och bär vilket jag resulterade i att jag tänkte att nu var dagen förstörd så då kan jag lika gärna fortsätta äta när jag kommer hem. Dumfan. Pappa var såklart helt lila i käften när jag kom dit redan vid 16.30. Men han verkade på rätt bra humör ändå. Min ena bror är är deprimerad och sa inte mycket alls. Vill bara hjälpa honom, fyfan alltså...han är världens roligaste och så sjukt smart, men när han mår som han mår så märks inte det. Sen jag då, vet inte om någon märker att något inte står rätt till eller om dom tror att allt bara är fint. Jag vet inte faktiskt. Helt ärligt så är det ingen i min familj som känner mig riktigt. Dom vet inte ett skit om mig förutom vad jag åstadkommit akademiskt och sportsligt typ. Dom vet inte hur jag egentligen mår, hur mina tankar går, hur jag fungerar, ingenting. På ett sätt vill jag ha det så, men samtidigt är jag avundsjuk på människor som verkar ha såna fina, öppna förhållanden med sina föräldrar.

Sen söndagens fail har jag iallafall skött mig med maten. Men det här håller ju inte. 4 dagars "halvfasta" följt av 3 dagars moffande av kolhydrater och alkohol ger inga resultat. Blir ju inte fetare iallafall. Men jag vill neeeeer. Orkar inte med fettvalkarna längre. Inga kläder sitter ju fint.

Har inte korrläst det här inlägget eller nåt så det kan vara helt osammanhängande. Ber om ursäkt isåfall!