Up up and away

Jag känner mig fortfarande nere, men kanske en aning hoppfullare än igår. Lyckades hålla mig borta från sockergömman i mitt rum jag skaffat mig sedan jag kom hem. Var helt inställd hela dagen på att hetsa hela kvällen, men på något under lyckades jag vända tankarna igårkväll igen! Idag vet jag dock inte hur det kommer gå.... vi ska ha familjemiddag och med både förrätt och efterrätt vilket säkerligen kommer sätta igång suget, fastän det är lchf.

Imorgon är det nyårsafton och det ska firas med middag med några vänner och sedan vidare på någon liten fest. Är varken peppad eller opeppad. Förhoppningsvis kommer jag väl känna mig lite fin iallafall. Finare än om jag carbfrossat 4 kvällar i rad.

egftolhtblgädäsd,gv,mh

Idag hjälpte inte kaffet nämnvärt.
Känns ändå pissigt.
Kan inte bestämma om jag ska skita i allt ikväll och bara moffa.
Jag vill så gärna.
Men jag vill också vara fin på nyår.
Varför vet jag inte ska ju ändå inte träffa en jävel som jag känner att jag måste vara fin för.

Depp

Mår inte bra alls.
Känner mig trött, hängig och deprimerad.
Ingen livslust.
Att stiga upp ur sängen på morgonen är en pina,
det känns fullkomligt meningslöst.

Tur att kaffet står på bryggning.
Allt brukar kännas en aning mer hoppfullt efter någon mugg av det svarta guldet.

Stay strong

Varit helt inställd på att fortsätta ikväll i samma spår som igår. MEN! Jag lyckades vända tankarna, och vid 21 ikväll var jag helt säker på att NEJ, jag ska fan inte trycka i mig en massa skit ikväll. Jag vill känna mig fin på nyår! Jag vill inte känna mig uppsvälld, äcklig och tjock. Att jag lyckas vända tankarna sådär är inte ofta kan jag säga, för när jag väl väckt sockermonstret då jävlar lever det om kan jag lova. Men jag är sjukt stolt!

Jag kan vinna.

Sockermonstret är väckt

Jaaa vad hände igår. Såg han, den där, som jag bara vill vara nära. Tillsammans med sin flickvän. Hade tur och såg dem på håll, hade varit fruktansvärt att möta och behöva prata med dem. Han var lika fin som vanligt. Och hon blir också bara finare och finare...

Blev helt skärrad av det iallafall. Jag har haft känslor för den här killen i 3 års tid nu liksom. Att se honom, tillsammans med sin flickvän sen snart 4 år tillbaka, gör ont. Det påminner. Mådde konstigt resten av dagen.

Sen var det dags för tacos då. Och det gick väl bra egentligen, käkade bara köttfärs och grönsaker. Inte optimalt pga. tacokryddan i färsen och för mycket tomat och sådär, men ändå helt okej egentligen. Tydligen inte tillräckligt strikt för att lyckas undgå tankarna som sockermonstret envisades med. Ska jag, ska jag inte?

Slutade iallafall med 200g marabou och lösviktsgodis, kanske en 150g eller så, alltså ingen extrem hets/överätning men inte okej på nåt plan. Kan inte förklara hur det blev så. Kände mig otroligt misslyckad efter det iallafall, var ju knappt gott, och det kändes bara så jävla meningslöst efteråt.  
Är det verkligen det här jag har längtat efter? Och igår kändes det lätt såklart att säga att nä fuck this, nu ska jag fasta tills nyår! Idag känns det inte alls lika självklart. Idag är jag sugen på att äta ännu mer socker.

När man väl väckt sockermonstret ur sitt ide..

Fail

FAIL BIG TIME. Så inte värt det. Knappt gott ju.

Lonely girl

Varför känner jag mig så mycket fetare efter jag ätit frukost? Det blir bara kaffe idag, fram tills kvällen. Men jag står inför ett jävla jobbigt val och jag har sån sjuk beslutsångest.....Ska jag träffa mina närmsta vänner och ha tacokväll med dem (faila lchf alltså..), komma med någon lam ursäkt och vara duktig med maten, komma med någon lam ursäkt och äntligen äntligen ge mig in i en sockerfrossa? eller vara med på tacokvällen och sen åka hem och fortsätta äta..........ORKAR INTE att jag är så jävla fuckad. Varför kan jag bara inte vara noooooooooormal???

Gårdagskvällen var helt OK. Inget speciellt ute på krogen hände. Faktiskt väldigt händelselös kväll överhuvudtaget. Kände mig ensam på förfesten trots att rummet var fyllt med folk. Kände mig... inte utanför, men som att inte en jävel skulle bry sig om jag var där eller inte och ingen var intresserad av att snacka med mig.

Jag känner mig så jävla fel bland folk bara. Ensam. Misfit.

Resultat!

Just det, jag mätte mig ju på morgonen på i måndags, julaftons alltså. Jag hade ju som mål att komma under 70 cm i midjan tills dess. Såååå, gav förra veckan något resultat då? Tjaaaa..

Mått 24/12 (förra måtten, 16/12 inom parentes)
Midja: 69 cm (72,5)
Lår: 56,5 (58)
Rumpa: 100 (102)

YES!! Råstolt faktiskt. Visst att det är en bra bit kvar, speciellt lår/rumpa och armarna (som jag inte ens orkade mäta) men jag är på rätt väg. Hade varit intressant om jag tagit måtten där i slutet i augusti efter sisådär typ 4 månaders sockerfrossa, och jämfört med måtten idag..men det är inte så jäkla kul att väga sig eller ta sina mått eller testa gamla kläder när man vet att man bara kommer bli äcklad av sig själv.

Nu efter två dagar där det känts som att man ätit konstant så känner jag mig inte lika slimmad, men det känns inte särskilt farligt heller eftersom jag i stort sätt ätit bra mat så. Men ikväll blir det alkohol, sänker väl en flaska rödvin och sen är det ut och dansa som gäller..och fan vad snygg jag ska fixa till mig idag, finns ju risk att man träffar på folk man känner till och gärna vill göra ett gott intryck på....heheeee!

Min jul

Goder afton och god fortsättning!

Ja, då var större delen av julen över för i år också. Det går så fort, för fort. Det har varit supermysigt för det mesta och väldigt, väldigt lugnt. Ätit mycket, druckit mycket kaffe, pratat, spelat spel och gått promenader i vinterkylan. Känner alltid nåt slags vemod och lite ångest, som inte går att sätta fingret på, på juldagskvällarna.. och om jag minns rätt så fick jag nog min första panikångestattack någonsin en juldagskväll, tror det var 2008. Hoppas jag slipper det ikväll, men det tror jag nog. Händer trots allt otroligt sällan vilket jag ska är tacksam över för fyfan vad obehagligt det är.

Iallafall, ätit mycket har jag gjort ja. Inte fruktansvärt mycket men för mycket för att det ska kännas bra, ja. Och imorgon ska jag ut så då måste jag äta ganska rejält också, fastän det jag helst skulle vilja är att antingen fasta eller ge all in på en sockerfrossa. Sockersuget/hetssuget har ökat markant dessa dagar, mycket beror nog på att jag känner att jag "failat" lite när jag ätit så mycket redan så då kan jag lika gärna fortsätta med allt, och lite beror nog suget på att jag ätit mer liberalt; mörk choklad, lite frukt och mycket mer grädde än vanligt har slunkit ner så.

Men i det stora hela är jag nöjd med årets jul. Det har varit mysigt och jag har inte överätit så fasligt. Otroligt skönt. Imorgon blir det hemvändarfest. Oj vad jobbigt det känns. Orkar egentligen inte träffa folk, visst kul med närmsta kompisarna, men att typ stöta på bekanta påk krogen........suck! Alltid så himla falskt bara.

Trötter

Åh alltså jag förstår inte denna trötthet! Jag känner mig som en säck potatis. Allt är så jobbigt. Det är jobbigt att resa sig upp för att gå på toa, det är jobbigt att läsa, men mest av allt är jobbigt att tycka att allt är jobbigt. Men det blir nog bättre imorgon, eftersom jag kommer bryta min halvsvält/superstrikta kost då. Har ätit omkring 800 kcal i 9 dagar nu. Det tar sin rätt antar jag.. ska bli så himla himla gott med julmat imorgon! Jag älskar julbord. Sill, lax och prinskorv, också hemmagjord mimosasallad, det är mina favoriter det.

Men det blir inge avvikande från lchf. Förutom den lilla frukten i mimosan då.. också några ischoklad (vilket i och för sig bara är mörk choklad och kokosfett så inte så farligt). Extremt skönt att hela min familj äter såhär. Då slipper jag fundera på om jag kanske,kanske ska ta en pralin ur aladdinasken? Eller en liten pepparkaka kanske? De möjligheterna finns inte nu, så inget att fundera på, skönt! Mycket mat kommer det dock bli om jag känner mig själv rätt. Allt eller inget som vanligt, alltså kommer jag vilja "passa på" imorgon, äter ju bara julbord en gång om året.

Det ska bli så mysigt iallafall. Det blir bara vi, lilla familjen som vanligt. Lovar det kommer bli asdålig stämning för nån skitsak ändå...skulle inte förvåna mig.

Lilla Jul

(alla bilder från weheartit.com)

Yes som rubriken lyder. Ska strax iväg och träffa mina vänner för traditionellt julmys. A.k.a. en träff fylld av ton av socker och stärkelse. Det kommer bli jobbigt, men jag ska fan inte äta nåt. Wish me luck.

edgfghkghmmfd

Lördagmorgon. Vaknade upp (av alarmet såklart) efter 10 timmars sömn, kände mig absolut inte utvilad. Det låter och bubblar i min mage på morgonen också, har gjort det hela veckan, undrar om det är magnesiumtillskottet jag tar på kvällen innan som gör sitt?

Iallafall, otroligt stolt över att jag inte överåt alls igår. Att jag inte överäter (kolhydratfrossar eller lchf-moffar) på fredag och lördagkvällarna här hemma hos mina föräldrar har inte hänt sen jag var 17. SJUKT!!! Men jag kände verkligen inget sug efter att äta. Såg bara Bad Santa och gick och la mig tidigt. Men den här stoltheten jag känner nu.. ja, den kommer jag inte känna länge till. Mina destruktiva tankar har lagt in högsta växeln nu, vilken dag blir dagen D? Tankarna säger åt mig hur fruktansvärt jävla nice det ska bli att isolera mig själv, köpa på mig stora lager med carbsssss att bara välja och vraka bland, och se en massa serier och filmer i någon vecka. Låter ju sjukt kanske att det handlar om veckor också... det är inte bara en kväll jag längtar efter, utan verkligen en period. VARFÖR fattar jag verkligen inte. Jag mår så jävla dåligt då och känner mig så jävla äcklig misslyckad och deprimerad. Och självkänslan försvinner totalt. Jag är ju inte miss self-confident annars heller direkt. Mnåååhåhhåhå.......jag behöver ju verkligen inte sockerfrossa, jag är inte sugen fysiskt. Men det är psykiskt alltså,  jag förstår som inte hur jag ska kunna fortsätta leva såhär om jag inte får ta en paus och ba frossa ett tag...

Hursomhelst, mådde skumt som fan idag. Började må illa när jag åt dagens första mål. Känner mig inte hungrig på nåt sätt, men tror att det har med det att göra. Ju "duktigare" jag är desto mer sporrad blir jag att fortsätta och vara ännu "duktigare" vilket leder till minimalt med mat.. Allt eller Inget som vanligt.

Granen står så grön och grann i stugan

Åh vad jag tycker om den hår årstiden. Det är så mörkt ute hela tiden, fast snön ljusar upp rejält, som allt som oftast passar min sinnesstämning. Julmusik spelas i affärerna. Massa julljus, julskyltningar och dekorationer överallt. Det är så fint och mysigt! Också klädde vi granen idag, adderar alltid lite extra stämning.

Längtar till julafton och julbordet. Längtar till att träffa mina bröder då. Fastän vi inte är den tightaste familjen och fastän vi sopar ganska mycket problem under mattan så brukar det vara mysigt att umgås på julafton. Det är i stort sätt den enda dagen på året då vi umgås under en hel dag.

Gått mycket i snömodden idag, till och från city vilket blir cirka 8 km, plus gått omrking i olika butiker. Handlat de sista julklapparna. Eller egentligen borde jag kompensera pappas klapp litegrann, men det är ju tanken som räknas så det kanske får va. Onödigt att köpa något bara för att köpa nåt.

Nä nu ska jag ta och se Bad Santa. Jag har varit såååååå trött om kvällarna den senaste veckan, jag förstår inte! Sover sjukt mycket också. Kan ju kanske bero på att jag satsar stenhårt på att gå nernerner till julafton.

Träningsvärken of doom

Alltså mina ben dööööödar mig idag! Körde knäböj med skivstång igår (55kg) för första gången på typ.. gud jag minns inte senast, vad hemskt. Men nån gång i vintras, kanske i februari senast. Och galet, körde inte många set heller, men ändå så otroligt stel. Ser ut som en gammal tant när jag går.

Trots det ska jag ta mig en promenad in till city, cirka 4 km, och försöka hitta lite julklappar till min familj. Jag ska INTE köpa några kläder till mig själv. Har rensat min garderob på hur mycket som helst men det är fortfarande överfullt. Speciellt har jag extremt många tjocktröjor/koftor som jag väldigt sällan använder... men ändå är det det jag dras till i butikerna.

Det var jättemysigt igår faktiskt. Var nervös (!) innan jag plingade på dörren, där flera av mina barndomsvänner befann sig.Vi kramades och det dukades fram en massa julfika och kaffe. Jag tog en liten kopp kaffe, men skippade allt annat.. fastän chokladtryfflarna lockade enormt. Det var iallafall ingen som påpekade att jag inte åt av något vilket var otroligt skönt. Alla påpekade dock hur snygg jag var i håret och hur bra jag passade i min hårfärg. Jag älskar seriöst komplimanger, de kan göra hela min dag. Bara sånadär små komplimanger liksom.

omgomg SAY WHAAT

Extas!!! Testade mina vita shorts i linne, i storlek 36 som jag hade senast sommaren 2009. Vågade inte testa dem för 2 dagar sen, men idag tänkte jag att vafan, jag testar och ser hur mycket det fattas innan jag kan stänga dom. MEN, här till det sjuka! Det gick aslätt att stänga dom!!!!!!! SÅ JÄVLA GLAD!! Visst sitter dom för tight över rumpan och låren, men ändå, typ perfekt i midjan! GLAD TJEJ.

Bittersweet melodies

Jag undrar om jag inbillar mig, eller om jag verkligen slimmat till mig relativt mycket sedan jag kom hem. Det är 4 dygn sen, och sedan dess har jag varit riktigt strikt, periodisk fasta (ätit mellan typ 13-18) och ätit lite men hög fett E%. Dessutom blev det en 26-timmars fasta fredag-lördag.

Ska mäta mig på söndag och hoppas verkligen på att ha minskat litegrann.
Speciellt hoppas jag att midjemåttet ska vara under 70 cm då.

Också har jag sovit mycket. Seriöst, jag minns inte senast jag sov så här många nätter i rad såhär många timmar (typ 10!) och djupt, utan problem att somna. Jag kommer inte ihåg alltså. Fruktansvärt skönt dock. Och det känns som att jag behöver det just nu...Hoppas verkligen inte att jag får sota för att jag skrev det här nu! Blir väl insomnia ikväll.

Idag ska jag träffa några av mina barndomsvänner, var längesen vi sågs. De ska äta middag, jag bangade middagen med en ursäkt.. orkar inte, det går så jävla bra nu så jag vill inte förstöra nåt. Det ska bli mysigt att träffa dom, men jag känner lite oro över det också. Mest handlar det om att det kan bli jobbigt med maten och sådär, jag vill inte att någonting ska komma ivägen för mitt flyt just nu. Det kan vara det jobbigaste med att vara extrem lchf-are, att fasta och att vara sockerberoende. Om ens vänner inte förstår det så blir det svårt. Och jag har aldrig riktigt pratat med nån av dem som jag ska träffa ikväll om det.. så.. jag vet inte, jag är typ rädd för att de ska döma mig och komma med pikar och hetsiga argument om att lchf är skadligt och att det enda rätta är att "äta av allt, men begränsat". Lol, äter jag av allt så finns det inte chans i världen att jag KAN äta begränsat.

Min mamma och jag

Som jag nämnde i ett tidigare inlägg så har min mamma läst min dagbok och en almanacka där jag gjort en del noteringar. Hur vet jag det? Jo för att jag inte är bättre själv. Jag är lika äcklig själv. Jag har läst hennes dagbok. Jag får väl skylla mig själv, men det är fan inte kul att läsa att hon tycker att jag blivit fetare och har "mycket mage och rumpa", skrivet i somras, hoppas fan det står att jag blivit lite smalare snart. Fyfan alltså. Min dagbok läste hon för längesen, efter att jag förstod det har jag lagt mina dagböcker i en låda med lås på. Men almanackan har hon läst nyligen och tydligen blivit väldigt oroad av hur mycket jag dricker?! Och att jag skulle ha varit borta från jobbet flera dagar pga detta? Detta är såklart inget hon har tagit upp med mig.. men hon snedvrider ju så djävulskt, jag var borta från jobbet i EN gång i våras för att jag var så jävla bakis. EN gång. Inget att bli oroad av direkt.

Sen tycker hon att vi inte pratar, vilket är sant. Varför? För att jag vet inte, jag har något slags agg mot henne. Dels för att hon har svikit mitt förtroende och låter mig uppenbarligen inte ha något privatliv (men som sagt, jag är ju inte bättre själv egentligen). Dels för att hon är så jävla lik mig på många sätt och vis, och eftersom jag har agg mot mig själv så projicerar jag såklart det på henne också. Orättvist nog, kanske. Jag skulle vilja ha en bättre relation med min mamma men jag vet inte hur det ska gå till utan tillit och förtroende.

Jag känner att jag kan inte göra något utan att hon snokar och tittar och dömer.
Och det är störande som fan. 

Lyckokänslor och mina mått

Lycka! Testade mer gamla kläder idag. Som jag inte använt sen hösten 2010 för att ja, jag inte kunnat helt enkelt. Att dra på sig en kjol i storlek 36, som sitter bra i midjan det är fan härligt! Att dra på sig ett par Levi's jeans i storlek 3, som oftast suttit jävligt tight och valkarna bara runnit över, men nu sitter perfekt är också härligt! Att dessutom kunna ha en rätt tight tröja till jeansen utan att känna sig som en valross är pricken över i:et!

Tog mina mått igår också för första gången på typ, längeee..Senaste nerskrivna är när jag hade en riktigt bra höst, 2010. Så ja, 2 år senare är jag tillbaka där jag var då måttvis typ.

Midja (strax över naveln) : 72,5 cm
Lår (där som tjockast): 58 cm
Vad: 36 cm
Rumpa: 102 cm
Byst: 103 cm
Överarm: 32 cm (suuuck...)


Nu i veckan blir det hårdkörning fram till julafton. Fan alltså, jag har flyt nu men orkar inte att jag kommer faila kapitalt mellan jul och nyår...

Mitt vackra vinterland

Jag är hemma igen. I kalla, snöiga men ack så fina, vackra Norrland. Bor hos mina föräldrar och redan efter två nätter har jag börjat oroa mig för hur det ska gå. Jag orkar inte det här, inget privatliv...inte kunna komma och gå och göra som jag vill, äta när jag vill, äta vad jag vill hur som helst. Fanfanfan vad jobbigt det kommer bli. Visst känns det mysigt över jul och så, men sen skulle jag så gärna vilja ha mitt eget ställe att landa på.

Tack gode för att de också käkar lchf. Jag har varit så fruktansvärt sugen på att köpa allt möjligt gott, alla mina favoriter liksom, och sen bara sitta och moffa i en vecka typ. Det lockar otroligt mycket, trots att jag egentligen vet att när jag väl sitter där så finns det ingen njutning, bara ångest och självhat. Dessutom har jag tankar på att försöka med något jag aldrig gjort förut, och jag vet att det är så totalt idiotiskt, men jag kan inte hjälpa att det lockar lite.

Jag har iallafall lovat mig själv, och jag är väldigt säker på att jag kommer lyckas med det; att inte fucka up innan jul. Först på annandag jul är det OK isåfall. Helst aldrig, men det vet jag inte kommer ske i denna livstid så..

Tills nästa inlägg kommer en liten cliffhanger; min mamma snokar som fan och har läst min dagbok och almanacka. Cheers!

vi hörsssss

Kommer bli tyst här ett tag, åker nämligen till BERLIN med bästis! Taggad till tusen faktiskt. Hon vet såklart hur jag är noga med vad jag äter och är väldigt förstående angående det så det känns inte särskilt jobbigt med maten, det löser sig nog bra.

Tills vidare!

Tre sockerfria månader

Igår firade jag 3 sockerfria månader. 3 månader med strikt lchf, och kalorirestriktion (undantaget vin). Under dessa månader har jag dessutom lyckats hålla över/hetsätningarna långt borta för det mesta, har överätit vid några tillfällen (speciellt på helgkvällarna då jag tycker att jag förtjänar att "unna mig" lol) men bara lchf-grejer så ingen större fara skedd alltså, förutom att det tär på psyket.

Iallafall, så "firade" jag med att äta mindre än på länge. Drack endast mitt "julkaffe" och sen köttfärs med stekt vitkål till middag. Gick på bio på kvällen och när jag kom hem kurrade magen och jag hade grym beslutsångest om jag skulle ta mig något eller inte. Men det gjorde jag inte. Och det kändes så bra. Sen kunde jag såklart inte sova då..dels för att jag var hungrig men dels för att jag var så exalterad över hur "duktig" jag var.

Förövrigt, var jag typ hög utav fasta igår. Alltså, jag var helt hyper och glad hela eftermiddagen och kände mig bara allmänt skum typ. Testade kläder och grejer, äntligen ser jag lite resultat...

Coming home..

Snart flyttar jag hem igen. Alltså, hem till mina föräldrar och Sverige. Åh herregud, hur ska detta gå? Jag har liksom inte bott hemma hos dem på över 1 ½ år. Och nu har jag börjat med så konstiga, obsessive compulsive rutiner typ att jag vet inte hur jag ska komma undan med dom. Att äta middag med mina föräldrar varje kommer bli jobbigt som fan, tack o lov så äter de lchf, men de använder mejeriprodukter vilket jag undviker till största grad. Och sen att inte veta hur mycket energi maten innehåller kommer också bli stört jobbigt....och på hela hösten har jag inte ätit någon fast föda förutom ett mål mat om dagen, annars bara bullet coffee. Mina föräldrar kommer börja tjafsa om jag inte äter frukost och grejer. Vill inte börja smussla igen. Smutsa ner tallrikar och ställa in i diskmaskinen så att det ser ut som att jag ätit.
Sjukt beteende.

Jag ska nog erbjuda mig att laga middag ganska ofta ändå, så att jag får lite mer kontroll. Dessutom gillar jag ju att laga mat egentligen så. Men ja det kommer verkligen bli en utmaning att bo hemma igen, att behöva anpassa sig och inte kunna göra som man vill när man vill.

Boy, you got me good

Gårdagens restaurangbesök gick över förväntan faktiskt. Hade på hela dagen bara druckit kaffe med litelite smör i och två äggulor (länk: God julig kaffedryck). Så jag kände mig skönt tom innan, gick en sväng på stan och julhandlade lite innan vi möttes upp. Hade på mig ett par svarta jeans som jag inte haft på 10 dagar, och jäklar, de satt faktiskt mycket lösare nu! Speciellt under rumpan och i knävecken, men visst kändes det i midjan också. Motiverande!!! Vad har jag gjort annorlunda då senaste veckorna? Det är typ det jobbiga för jag ser inget konkret riktigt som jag ändrat på.. men det kan nog vara promenaderna ändå.

På restaurangen fanns det ganska många valmöjligheter som tur var. Dock fortfarande jobbigt att inte veta exakt vad det är och innehåller. Men jag valde torskfilé som serverades med grönsaker (och någon potatis som jag inte åt av) och äkta aioli. Drack lite rödvin också, såklart..

Ikväll blir det fest igen. Vet inte om jag är taggad eller inte. Var inte det för en timma sen, men nu sitter jag med en kopp (aka fet mugg) kaffe och då blir man ju lite mer peppad. Well.. allt blir bra efter några glas vin.

Fantastiskt fin solnedgång längs Franska Rivieran.

You got that medicine i need

Sjunker bara djupare och djupare i självhatstankar. Läste en massa bloggar igår, och jag vet inte om det kanske påverkar mig negativt. Jag tycker det är intressant att läsa och blir inspirerad, samtidigt som jag känner mig mer självdestruktiv.

Var helt låg sen på kvällen när vi skulle festa. Det var bara jag och min bästa som drack vin först. Kom på mig själv titt som tätt med att sväva ur och försvinna helt i mina egna tankar. Om att jag borde fasta. Om att det vore fruktansvärt härligt med en riktig jävla hetsätning. Om att jag måste bli smal. Suck. Var tyst igår också, hade ingenting att säga för jag var så inne i min egna tankar.

Det var iallafall otroligt kul på klubben vi gick till. Mycket folk, rätt bra musik så vi dansade i flera timmar. Kul som fan! Var inte heller så extremt full vilket känns skönt idag måste jag säga. Bara sådär segbakis ni vet, inte så att jag vill dö.

Ikväll ska jag på restaurang med några kompisar. ORKAR INTE. Vill bara vara hemma ikväll, ensam, med tända ljus, mysiga kläder och tjocksockar, en stor kopp kaffe och sen en massa god mat.... Men istället måste jag alltså gå på något ställe och betala typ 20 euro för nån halvtörr måltid som jag inte har någon aning vad den innehåller och som bara kommer ge mig ångest. Jippie.

Viktsnack

Jag tror att det jag är inne i en bra viktminskningsperiod just nu, skolan har äntligen lugnat ner sig och jag har mycket fritid. Därför har jag äntligen, äntligen kommit igång med promenader. Har tagit en morgonpromenad på 45 minuter varje morgon senaste veckan. I hyffsat kämpig terräng. Det är så skönt efteråt, fylld med energi och så känner jag mig lättare. Har lyckats ta kvällspromenader också, samt fortsätter med mina kvälls-magövningar såklart. Jag skymtar lite resultat. Fast det går såklart för sakta.

Men det är så skönt att röra på sig lite mer. Har rört mig så minimalt lite det senaste halvåret att jag skäms. Faktiskt känns det som att energiförbränning kommer igång med promenaderna, sant eller inte, det gör väl ingenting om jag tror det iallafall. Sen sover jag ganska konstigt, drömmer konstigt, och vaknar tidigt på morgonen och känner mig hungrig. Från tidigare år vet jag att det är tecken på att jag viktminskar. Härligt som fan om det är så.

Jag har ju absolut gått ner på de här månaderna med riktigt strikt lchf och kaloriunderskott, med ytterst få över/hetsätningar. Och inget socker alls. Sen den 8/9. 3 månader på lördag alltså. Mina kläder sitter mycket bättre och vissa grejer är nästan för stora. Hade varit intressant att veta hur många kilon som jag tappat..men har man inte vägt sig på över 3 ½ år så..

dance dance dance

Ikväll blir det alkohol. Hoppas bara jag inte blir sådär jävla tröttfull som jag blir för det mesta nuförtiden. Det suger.

Vill dansa. Jag känner ju ändå ingen här så jag behöver ju inte skämmas så mycket.

Nu & då

Läste i min gamla dagbok ikväll, konstigt hur saker fortfarande är exakt likadant nu som för tre år sedan. Hur jag tänker likadant, fastän jag har sett så mycket, gjort så mycket och rest så mycket sen dess. När ska jag växa upp, inse fakta och gå vidare med livet?

mhmm

Tankarna på choklad, bakelser, glass, hamburgare, fan vet jag, växer sig bara starkare och starkare. Precis och paradoxalt nog samtidigt som tankarna om att jag måste måste måste NER nu. Önskar att jag kunde vara 'normal' och gå på café och ta en fika i sin rätta bemärkelse, njuta av det och inte börja planera för den obligatoriska efterföljande sockerhetsen, istället för att ta den alltid lika släta koppen kaffe.

And I hate myself for what I've done

Känner mig så förvirrad hela tiden. Obeslutsam. Vill äta allt men samtidigt vill jag inte stoppa en till sak innanför min mun innan jag blivit smal.

Och jag hatar mig själv för vad jag har gjort mot mig själv. Jag var ju där. Jag hade nått min målvikt på 52 kg, detta var 3 ½ år sen nu. Men jag var fortfarande inte helt nöjd, ville gå ner till 48 kg till mina 165 cm. Sen förstörde jag allt med hetsa, hetsa, överäta, hetsa utan något stopp. Nu har jag ingen aning vad jag väger för jag har inte vågat ställa mig på vågen sen dess. Livrädd för att möta verkligheten.

God julig kaffedryck

Vill bara tipsa om en riktigt god, nyttig varm dryck såhär på första december (galet förresten!) som jag experimenterat fram.

• Brygg kaffe eller gör presskaffe, och häll i lite kanel i filtret (om du brygger) eller blanda lite kanel med själva kaffet innan du häller i vattnet (om du pressar)
• Smält osaltat smör i en mugg, valfri mängd! Jag tar mellan 5-10 gram
• Separera ett ägg och se till att ingen äggvita är kvar runt äggulan
• Blanda i äggulan i smöret och rör om så att det blir krämigt
• Fyll sedan upp muggen med kanelkaffet (jag tar typ 2 vanliga koppar i en mugg), and voilà!  

 Jag tycker det blir otroligt gott och känns verkligen julmysigt med kanelsmaken. Dessutom ger äggulan en massa vitaminer samtidigt som det inte är samma fettbomb som vanligt "lchf-kaffe" och därför inte alls lika energirikt. 

Testa vettja och säg vad ni tycker:)  

Lite stolt

Idag gick jag och handlade, bara lchf-mat då, typ köttfärs, kyckling, smör, ägg, fläskkött och brysselkål. Många verkar tycka att det är skitjobbigt att käka lchf för att man måste vara så noga med vad man äter, och att det då tar så mycket tid att handla t.ex. Men grejen är ju den, enligt mig, att det nästan är lättare på något sätt. Kanske inte första veckorna, men sen när man kommit in i det eftersom valmöjligheten minskar så blir också beslutsprocessen när man ska handla enklare. Nu spårade jag dock ur vad det var jag skulle skriva i det här inlägget..

Det jag skulle komma till var att jag är obotligt sugen på skita i allt idag. Jag är bakis vilket ofta förvärrar den känslan för mig. Och sen att hur mycket olika fina julchoklad-förpackningar är på display överallt gör inte saken bättre. Hur som, när jag gick ut från affären över parkeringen, fick jag världens impulsinfall och vände för att gå tillbaka till affären och köpa upp halva deras chokladlager. Men på något vänster lyckades jag efter cirka 20 meter motstå impulsen och ändra tankesätt och vände tillbaka mot bussen igen.
Jag är stolt ändå.

FREITAG

Härligt med helg va! Fast jag har en del skoluppgifter jag måste göra så är jag ändå glad att denna skolvecka är över, fruktansvärt slitsamt med 6 timmars föreläsning per dag. Men från mitten på nästa vecka så har jag i stort sätt jullov! Så.himla.skönt. Bara varva ner. Känns som att jag får svårare och svårare för att hantera stress, eller som att jag blivit mindre stresstålig på senaste åren..

Ikväll blir det iallafall partaj (oväntat). Vet inte riktigt vad som händer, men det blir väl en överraskning. Jag, bästis, SV och en till killkompis tror jag det är till och börja med. Börjar bli mer och mer galen på SV nu. Ibland är han jättetrevlig, glad och rolig, men ofta är han som ett litet barn också; tjurig, envis och självisk. Och är det något jag stör mig på hos människor så är det när de är själviska. Kan nog vara det mest ocharmiga personlighetsdraget nånsin. Senast vi låg, jag och SV, förra veckan, så fick jag lite panik mitt i allt. Kände mig så äcklig på något sätt, började undra vad jag gjorde där, och varför jag gjorde såhär mot mig själv. Jag tycker inte om killen och nu när jag ligger med honom så förstör jag den minimala chansen jag har att nånsin få vara med han, den där speciella. Tidigare intalade jag mig att jag fick ut nånting av att ligga med SV men jag vettefan det längre alltså.

I veckan har jag verkligen varit hungrig. Eller snarare inte blivit mätt och känt att jag skulle kunna minst dubbla portionen till. Extremt störande. Men har lyckats hålla mig från att både hetsäta och överäta, trots att suget varit stört. Men tankarna flyger mer och mer iväg till 26 december, då har jag tillåtit mig själv att gå överstyr med allt jag vill ha. Längtar mer till det än att träffa mina vänner. Sjukt.

Ha en trevlig fredag allihop! 

Saknar

Idag är en såndär dag då jag saknar extra mycket.

Jag saknar honom extra mycket, han som jag var så nära men aldrig fick. Går in på hans facebooksida och det första jag möts av är en bild på honom och hans flickvän sedan 3 år. Aouch. Sedan öppnar jag mappen med bilder på oss. Det är konstigt ändå, hur det kunde vara så nära då, men är så långt bort nu trots att hans livssituation är exakt densamma.

Jag saknar min slanka kropp extra mycket idag. Jag saknar att kunna dra på mig ett par jeans i storlek 26. Den falska lyckan jag kände då saknar jag.

Jag saknar sporten jag höll på med när jag var mindre. Jag var påväg att gå mot elitnivå, och sen lägger jag ner helt utan någon ordentlig orsak. Vissa dagar ångrar jag det så otroligt. Idag är en såndag. Så många gånger jag undrat hur mitt liv skulle sett ut idag om jag fortsatt.

Vakna

Så.Jävla.Hungrig.Idag.

Brukar inte vakna hungrig eller ens särskilt sugen nuförtiden, har inte gjort det under större delen av hösten. Men idag alltså. Känns extremt jobbigt att gå till skolan och sitta på föreläsningar hela dagen såhär.

Sen att jag knappt kommer ha någon tid att äta ikväll heller gör inte saken bättre. Det är ju höjdpunkten på min dag (lol), min middag liksom!

Kontraster

Känner mig så fruktansvärt upp och ner, fram och tillbaka, ut och in.

Ena sekunden kan jag acceptera hur jag ser ut och känna mig lite nöjd,
andra sekunden vill jag bara sy ihop munnen och spärra fast mig i sängen i några månader.

Ena sekunden känner jag för att äta alltalltallt i min väg,
andra sekunden känner jag för att fasta i flera veckor.

Ena sekunden känner jag att vad spelar någonting för roll, nu skiter jag i allt,
andra sekunden känner jag att livet kanske trotsallt kan vara ganska så bra ibland.

Zombie

I'm back. Mer död än levande efter 4 dagar fyllda med intensivt resande, festande, minimalt med sömn, och dåligt med mat. Det har varit riktigt bra dagar, och jag gillar verkligen städerna vi besökte. Speciellt Barcelona! Vilken jäkla utenatt vi hade där, dansade som aldrig förr på en gigantisk (alltså galet!) klubb. Rekommenderar verkligen ett besök till Barcelona,. finns verkligen något för alla där känns det som, och det är inte en för stor stad så att man känner sig helt lost heller. Och fantastiskt härlig atmosfär och trevliga människor! Nu känns det dock som att jag skulle kunna sova i hundra år, zombiestyle.

Det har gått över förväntan med maten måste jag säga. Men har dock lite ångest över all ost och allt vin som slunkit ner alltså. Menmen..back to basics nu, fettfettfett blir det i veckan, och zero carbs. Ketos ftw.

Nu sitter jag och lyssnar på julmusik, har tänt ett vaniljdoftande ljus och dricker kaffe och plöjer igenom bilderna från resan. Mys!

Senaste fredagarna i bilder

 Ja såhär har det sett ut de senaste fredagarna för mig. Lol. Asgött men inte alls samma sak som att moffa i sig socker, det blir liksom inte samma kick. Aaaah patetisk jag är. Varför måste jag vara besatt av mat?

Resfeber?

Det kommer bli lite skralt med inlägg i veckan då jag reser bort imorgon. Ska bli himla kul på ett sätt, men sjukt jobbigt också, med maten då framförallt. Hoppas det går bra iallafall..Fast jag har nästan lite resfeber!

Går lite bättre med hemtenta nu. Troligtvis för att jag har mer press på mig idag att bli klar, eftersom jag vill bli klar innan imorgon. Egentligen behöver jag inte få särskilt bra betyg på den, det räcker bara jag skriver den. Men det är nånting med mig, jag kan inte lämna in ett skitjobb. Jag vill ha bra betyg, fastän det inte spelar någon roll i längden.

Mitt psykiska sug efter en riktig sockerkick växer sig bara starkare och starkare. Egentligen är jag inte fysiskt sugen alls, då är jag nog mer sugen på riktig mat. Men det psykiska suget alltsååå suck och det är ju så mycket mer komplicerat att få bort än det fysiska. Vill bara åt den där avdomnade känslan efter en sockerchock..

Tentaångest

ORKA. Jävla hemtenta. Blir så himla handlingsförlamad. Hade så mycket hellre föredragit en regelrätt tenta, då måste man ju liksom göra bort det direkt. 3 timmar och så klart.

Sååå ja, idag dricker jag kaffe i mängder och stirrar in i dataskärmen typ. Kan inte koncentrera mig, surfar mest bara runt på internet. Fanfanfan. Mår fortfarande skumt också. Typ halvilla fortfarande.

Idag blir det köttfärs till middag. Och stekt aubergine (älskart!). Resten av dagens energiintag kommer från smöret i kaffet. Äter sjukt ensidigt. Köttfärs, omelett eller kyckling typ.Men det är gott. Och enkelt. Egentligen tycker jag om att laga mat, men inte när man är stressad.. sen när jag äter strikt utan mejeriprodukter och sådär så är det inte lika lätt att vara särskilt kreativ heller.

Bakisdagen från helvetet

Typ aldrig varit såhär långdraget bakis. Fyfan alltså. Började må dåligt redan inatt, så drog hem innan vi hann gå till någon klubb (kom hem typ 3 dock) försökte spy men lyckades inte. Sen vaknade jag mitt på dagen med världens jävla huvudvärk. Och den har hållt i sig... och varken kunnat äta eller dricka utan att bli illamående (vilket i och för sig inte är så dåligt kanske...) men nu börjar jag bli less alltså. Vill äta middag, så hungrig! Vill kunna röra mig utan att stödja mig mot väggarna. Fan alltså, klockan är ju sju! Har aldrig varit med om jag mått såhär dåligt så länge efter jag druckit, och ändå drack jag inte mer än vanligt, snarare mindre nästan?! Skumt.

Överätning, fest och lite annat

Jaha. Skulle ha myskväll igår med mig själv och se en film bara. Tssss. Yeah right. Slutade med att jag moffade i mig en jävla massa, visserligen bara "bra" saker, men fortfarande fööööör mycket. Less på det här beteendet nu. Varje helg. Mys, ledighet, avslappning.. allt är förknippat med ätande för mig.

I varje fall, ikväll blir det fest. Jag vill dansa. Jag vill vara full. Jag vill vara bekväm med mig själv ikväll.

Och: jag förstår inte var tiden tar vägen dom dagar jag ska ut!? Det är som att tiden bara flyger förbi! Måste börja göra mig iordning typ 4-5 timmar innan jag ska ut för att vara i tid. Ändå håller jag inte på särskilt länge när jag sminkar mig eller fixar håret (total effektiv tid kanske 30-40 min), så förstår inte var tiden tar vägen.. blir alltid stressat hur tidigt jag än börjar.

Hur lång tid behöver ni på er för att göra er iordning för en utekväll?!

Back to zero.

Hade äntligen börjat känna mig lite bekväm i mitt utseende och känna mig någorlunda smal. Så lägger någon upp en bild på facebook där jag är med, snett bakifrån typ, made my day...................Jag ser så jävla horribelt äcklig ut. FML.

Inte konstigt att ingen är intresserad av mig, varken att prata med mig eller ligga med mig. Jag är sistahands valet. Nu som då. Precis som i somras när jag blev vald sist när vi spelade fotboll med jobbet, precis som på mellanstadiet då jag låste in mig på toan på rasterna för att ingen ville vara med mig. Och precis som det alltid varit så är alla alltid så mycket mer intresserad av min kompis än mig. Alltid alltid. Jag är så jävla trött på att vara den fula kompisen. Och inte väger jag upp det heller med att vara rolig.

Back to zero.

Ett liv utan socker är ett liv jag inte vill leva

Hatar att (nästan) det enda jag tycker är roligt med livet är mat, choklad, godis..sockerkickar alltså. Seriöst, det är det enda jag ser framemot på riktigt. Ett liv utan socker känns olidligt och tanken gör mig så deprimerad. Ändå är det det enda hållbara för mig, jag kan inte "äta allt, men med måtta". Tar jag lite choklad, så har jag två timmar senare proppat mig full med minst ett halv kilo till. Det vill säga, jag måste ha nolltolerans mot socker och faaan vad det gör mig nedstämd.

Livet känns inte värt att leva utan sockerkicken (hur tragiskt låter inte det) men livet rinner genom fingrarna på mig när jag är inne i en sockerperiod. Jag mår skit, jag ser ut som skit.

Önskar att jag kunde vara lyckligt lottad som alla mina vänner (fast vad vet man, bakom fasaden liksom) och kunna ta några bitar och sen säga "nä nu är det inte gott längre" och sluta äta. Jag äter tills det känns som magen ska spricka. Sen vill jag bara skjuta mig själv i skallen.

Och när jag väl bestämt mig för att "synda" då blir jag så sjukt exalterad, skulle jag bestämma nu att jag ska gå av banan nästa helg så skulle jag seriöst gå runt och tänka på det minst 50% av min vakna tid dessutom skulle jag ha grymt svårt att sova för att jag skulle ligga och tänka på allt gott jag skulle trycka i mig. Typ som ett barn kvällen innan julafton skulle jag ligga och försöka sova.

Skönt att jag har varit sockerfri i 2 månader och 8 dagar idag!! Det är så skönt att inte allt som florerar i hjärnan är tanken på kvällens "session" och när jag ska hinna handla hetsmat, hur gott det ska bli, hur jag ska hinna med allt jag behöver göra innan osv. MEN paradoxalt nog så saknar jag det också.

Typ jag efter jag handlat!

If I get a little bit prettier, can I be your baby?

Ingen inspiration alls idag. Men det är iallafall torsdag! Har dock inga planer alls för helgen, förutom att dricka mig full på vin. Var, hur, när vet jag inte än heller. Spelar inte så stor roll, just as long as I get my wine!

Jag känner mig så allmängiltig. Jag är varken ledsen eller glad. Jag är inte lycklig, men jag är inte fruktansvärt olycklig heller. Det jag ser mest framemot på mina dagar är kaffestunden och när det är middagsdags. Så roligt liv har jag.

You got that medicine I need,
fame, liquour, love
give it to me, slowly

Sånt som bara händer i drömmar

Drömde att jag var hemma på mitt ICA, och nu var det dags, nu skulle jag slå på stort och handla på mig godis, chips, choklad, allt! Det var till och med extrapris på lösviktsgodis (22 kr/kg!!!!) det var ju perfekt upplagt! Men, vilket ANTIKLIMAX det blev. När jag väl gick där mellan hyllorna var jag inte sugen (det händer aldrig i verkligheten) och kände verkligen inte för att köpa nåt. Det kändes så ovärt att spoilera hela höstens kämpande. Men jag kände mig fortfarande besviken alltså. Sjukt!

Ja, tänk om det kunde hända i verkligheten också?? Vad härligt det hade varit.

Hårfärgning

Just det jag färgade ju håret nyligen. Härligt med lite förändring. Dock så tror jag att det där behovet av att förändra grejer med sig själv hela tiden; färga håret, tatuera sig, klippa sig, köpa nya kläder, byta stil ofta hänger ganska mycket ihop med en rätt kass självkänsla (obs! absolut inte i alltid!) vilket resulterar i att man känner att man måste "förnya" eller "förbättra" sig själv ofta. Så är det nog iallafall för mig. Jag känner att jag måste göra något med mig själv, tror att det är för att jag vill få lite uppmärksamhet och bekräftelse också som jag känner att jag saknar annars. Just i det här fallet kände jag väl att min hårfärg var för normal eller nåt, ville bara ha lite radikal förändring.

Före, ganska fin färg såhär i efterhand..dock katastrofal utväxt.

Efter.

Efter.

Rubrik saknas

Denna vecka kommer nog bli ett rent helvete tror jag. Mycket i skolan. Men efter denna vecka, då blir det rätt slappt tror jag. Sweet. Men orkar inte med pressen nu, och alla jävla föreläsningar, blir alltid så trött och kan inte koncentrera mig, hatar att sitta ner så länge. Är som en gammal kärring, får typ ryggont och benen domnar. Något positivt är väl att det blir mindre tid till att tänka och mindre tid som man kan spendera med att äta.

Längtar till jul. Och hem. Varför? Mest för att jag vet att jag kommer äta en massa gosaker, hamna i en sockerjunkie-period och må skit. Ändå längtar jag efter det. Det är vad beroende gör mot en.

Åt kokt broccoli igår och det var såååååå gott. Har inte ätit det på länge, brukar inte vara någon favorit för mig direkt men ååhåhåh. Om nån ville veta liksom. Viktig information, hehe.

blöö

Mjaaa gårdagkvällen var väl kul. Inte så jättespännande eller originell dock. Sov hos SV. Båda var dyngtrötta när vi kom hem typ 4 imorse så vi somnade direkt. Låg imorse. Höll på att börja grina nästan, kunde inte sluta tänka på den andra och önskade att det var han som låg där i sängen, och när jag insåg att jag tänkte det så kände jag mig bara så jäkla tragisk på något sätt.

Nåväl. Söndag, nya tag... alltid ångest på söndagar.

Lördagsplaner

Sjuk mängd kaffe har intagits i eftermiddag. Men det kan nog behövas för kvällens bravader. Ska festa som om det inte finns någon morgondag.....hm, kommer hata mig själv för det imorgon. Min  förkylning kommer inte att tacka mig heller. Well well. Kommer träffa SV också. Ser väl hur det blir, om han är trevlig och på eller om han "spelar spelet" som han gör ibland. Dvs, spelar nonchalant och ointresserad typ.

Jag bryr mig ärligt talat inte.  
För det finns ändå bara en för mig, fortfarande, tre år senare. 

Fet dag

Om jag var hungrig igår så är jag definitivt inte det idag. Gårdagskvällens matintag känns helt absurt... alltså total kalorimängd över hela dagen blev inte SÅ fasligt (2200) meeeeeen, alltså... fettmängden igårkväll, jisses, förstår inte att jag inte blir illamåendet.Vill inte skriva upp här egentligen, skäms. "Det går inte att överäta på fett" är ju vad som sägs, men ja vettefan jag. Skulle säga att:

• 90 gram smör
• 20 gram kokosfett
• 170 gram ost
• 70 gram lufttorkad skinka

inom loppet av typ 2 timmar är ganska galet mycket fett. Mådde inte ens lite illa heller. Mätt var jag men inte så värst. Däremot är jag extremt osugen på allt idag. Och det händer inte ofta!! Så det är ju skönt..

Men ja, psykiskt sätt känns det inte så bra att äta såna mängder som en slags belöning. Det har alltid varit mitt sätt att "fira helgen", eller att slappna av, eller att mota ångest med. Mat är min vän i fårakläder.

Hungrig sjukling

Mööööööp tycker synd om mig själv. Förkylningen har blivit värre och jag känner mig sjukt (pun intended) hängig och tung i huvet idag. Som pricken över i har jag mens också. Känner bara för choooooooklaaaaaaad just nu.  

Tycka-synd-om-mig-själv-mat ska jag ha iallafall, orkar inte bry mig idag. Det innebär dock inget socker men god (mycket) mat, så mycket kaffe jag vill (jäklar, kan bli farligt! koffeinöverdos deluxe), ost&skinkrullar...frikostigt med smör..blir nog chokladbollar á la lchf.

Vaknade dessutom upp med riktig hunger idag. Det händer faktiskt inte så ofta att jag känner det.

Nya människoor

Trööööööööttt som  en gris. Kom just hem efter en extremt lång och (socialt) påfrestande dag. Umgåtts med nya människor hela dagen vilket tar enormt på krafterna på mig, dessutom håller jag på att bli förkyld och har knappt ätit något idag, åt inget när det åt lunch..åt lite fläskfilé till middag dock och lämnade pommesen.

Trots att det var jobbigt så är jag ändå nöjd och glad. Känns kul att umgås med lite nya människor, se lite nytt, höra lite nytt och attt utmana sig själv litegrann för en gångs skull. Men nu behövs lite egentid för att återhämta mig. Lite sjukt ändå, de flesta "normala" människor får ju energi av att umgås med vänner, för mig är det tvärtom.

fettfettfett

Har haft träningsvärk i magen idag. Bra! Mina plankor ger lite iallafall.

Åt världens största måltid idag också. Satt seriöst och åt konstant i typ 40 min (Okej, jag är en slow eater men ändå!) är lite rädd att det blev för mycket protein. För att bättra på energifördelningen blir det lite smörröra (låter så jävla vidrigt) om ett tag. Hade aldrig hänt för ett år sedan, men det är ju typ först nu jag har fattat att det spelar roll hur fördelningen mellan protein och fett ser ut, att det inte bara gäller att hålla nere kolhydraterna utan att det är viktigt att minst 75% av energiintaget kommer från fett när man lever efter LCHF. Och det är inte alltid det lättaste kan jag lova.

Nostalgia och reseplaner

Lyssnar på Pinks första album, nä skoja ba, andra album upptäckte jag just. Typ Lonely girl,  Don't let me get me (every day i fight the war against the mirror, can't take the person staring back at me), Just like a pill och Dear diary. Alltså nostalgi på hög nivå! Gick i sexan då. Får flashbacks från klassresan vi gjorde det året, till en liten ö utanför vår stad. Ett av de starkaste minnena jag har där ifrån är när vi var några från klassen som bastade och badade i det då iskalla havet. Jag och 3 andra tjejer i klassen sågs som plugghästar och var ganska utfrysta, men iallafall, den här kvällen var det vi fyra och några till i klassen där i bastun. Kommer ihåg hur jag hade börjat känna mig tjock för första gången i mitt liv (hade några månader tidigare lagt av med en sport jag tränat jävligt hårt för) men så får jag ändå kommentaren av en kille i klassen: Fan, du har ju typ magrutor! 

Och jäklar, det gjorde typ hela den resan.

Aja, nog om gamla minnen. Har bokat lite kortare resor nu i November/December så kanske blir lite skralt i bloggen ibland. Blir bland annat Kärlekens Stad (lol, Paris) och Barcelona. Ska bli spännande! Men jaaa, som vanligt så oroar jag mig för kosten. Jag är ju så jävla restriktiv med vad jag stoppar i min mun, det är liksom inte många olika grejer jag äter, kan nog räkna på två händer de matvaror jag faktiskt äter nuförtiden när jag kör extremt strikt LCHF. Hade jag varit i en sockerjunkie-period hade det inte varit några problem, eller jo förresten, då hade jag knappt varit taggad på att åka för att:
1)jag skulle känna mig så tjock och ful
2)jag skulle inte kunna vara ensam=jag skulle inte kunna hets/överäta.

Men nu: mera kaffe och dags att ta tag i plugget...faaaan vad jag prokrastinerat på sistone alltså. Skärpning! 

(Sorry för ett riktigt svammelinlägg förresten)

Extra! Extra! Endast idag!

Får se hur länge den här bilden ligger uppe alltså.. fyfan, är så sjukt paranoid att någon jag känner ska läsa min blogg. Skulle gå under jorden då. Ber förresten om ursäkt för min urfula redigering, hahahaha. Detta är då jag för typ.. 10 dagar sen. Hatar mina fläskiga armar och mina "äppelkinder". Tänkte bara att det kunde vara intressant för er som läser att få nån slags uppfattning om hur jag ser ut. Well, here you go!

Morgonrutiner

Vaknar varje dag. Första tanken, första handlingen är alltid densamma:
Ser jag smalare ut idag? 
Sen glider händerna över magen för att utvärdera om gårdagen gett resultat.

När jag väl stigit upp drar jag upp nattlinnet och inspekterar dagsformen.
Visst är väl magen lite plattare och lite mer formad nu?

Allt som oftast så är humöret starkt korrelerat till vad jag ser i spegeln. Men jag är aldrig nöjd med vad jag ser. Nuförtiden är det dock alltid samma tanke som dyker upp:
At least I'm working on it.

Kontraproduktivt

Hallå hallå.
Blev faktiskt en riktigt bra kväll i lördags! Var så fruktansvärt otaggad innan, timmarna innan de skulle komma till mig ville jag bara skjuta mig själv. Var megatrött och ville bara dra på mig myskläder, dricka kaffe, lyssna på musik och äta. Oväntat va???? Hehee.

Men efter att de kommit (SV, en till killkompis och bästis) och ett vinglas gått ner så kändes det mycket bättre. Satt ute och njöt, mycket trevligt faktiskt. Känner mig nästan lycklig när jag dricker alkohol. Sjukt mycket gladare iallafall. Fick äntligen en riktigt skön fylla också! Inte bara trött-full utan kul-full typ. SV sov här sen efter krogen också. Det var bra.. sexet blir bättre. En boost (för att quota Blondinbella) för självbekräftelsen att få höra från andra killkompisen att SV varit riktigt sugen på mig hela veckan. Blir väl inte direkt ledsen av att höra det om vi säger så.

Varit rätt kass i magen sen i fredags alltså. Min mage pallar typ inte alkohol. Inte för stora mängder fett heller tror jag. Eller för mycket ost. Uscha. Känner mig lite tightare i kroppen men det går föööööör sakta alltså. Jag är så jävla otålig. Största orsaken till varför jag failar brukar vara att jag inte ser några resultat så snabbt som jag vill, och tänker att fuck it, det spelar ju ändå ingen roll också börjar jag moffa och blir fet som en gris. Kontraproduktivt.

Alldeles för mycket

Jajaja jävla skit. Åt som fan igår. Först alldeles för mycket kyckling till middag, men det var så sjukt gott (kycklinglår med krispigt skinn ju....) sen massa ost, lufttorkad skinka och "chokladbollar". Magen reagerade inte så jäkla bra på det kan jag säga.

Nya tag. Fast jag vet inte om jag ska tycka att det är okej med dom här "ätar-kvällarna" max en gång i veckan (med bara OK mat), eller om det bara fortsätter fostra ett missbrukarbeteende. Jag menar, jag har ändå gått och längtat lite till igår för att jag planerat att jag ska tillåta mig att äta lite extra "gott" då. Och sen blir det alldeles för mycket av det goda. Vilket resulterar i att jag mår dåligt. Både fysiskt och psykiskt.

Men nolltolerans känns inte heller helt rätt. För då kommer jag falla, stort, stort, stort! Rakt ner i sockerträsket.

Well, well.. får fundera. Ikväll blir det som sagt att umgås med lite folk, SV bland annat kommer hit. Käka småplock och dricka vin. Det blir bra. Sugen på att bli full nu. Livet känns alltid lite bättre efter kaffe.

Kvällen klädchoice känns klurigt dock.. antingen en svart kort klänning med bälte i midjan utan urringning whatsoever, eller så.. hm?

Ingen lust till någonting

Ingenting känns roligt och jag är aldrig sugen på att göra något eller hitta på något impulsivt. Allting känns bara "blaha" och helst av allt sitter jag bara hemma (och äter..) Oftast tycker jag ju att det är kul när jag väl gör något, men jag ser nästan aldrig framemot det innan. Jag känner mig bara så numb hela tiden (kommer inte på bra svenskt motsvarande ord?!) och jag vill bara känna någonting någongång.

Typ som imorgon, då ska jag dricka vin med några kompisar och käka lite småplock och sen blir det väl utgång. Just nu känns det mest bara jobbigt. Men det kommer vara kul det tror jag ändå, men jag taggar inte.

Jag vill vara impulsiv! Jag vill hitta på saker och jag vill känna livslust och livsglädje.
Jag minns inte hur det känns. Jag minns inte hur man gör.

My only wish

Dagens energifördelning och sådär

Energin har gått ur mig totalt ikväll känner mig fruktansvärt trött. Iallafall, här är dagens energifördelning..jobbar på med att acceptera att jag kan äta mer än 8-900 kcal om dagen, bara jag äter bra saker liksom. Men det är tar fortfarande emot.. men ökar sakta men säkert kalorierna lite iallafall. Så det är väl bra, säger det logiska inom mig.

Energifördelning

Protein:	117 kcal, 12 E%
Kolhydrater:	18 kcal, 2 E%
Fett:	833 kcal, 86 E%
Totalt:	968 kcal

Romantiserar

Längtar tillbaka till i våras då jag jobbade hela dagarna och sen gick och handlade massa choklad som jag käkade framför en massa serier. Det känns så lockande just nu. Tänker jag efter lite till, lite noggrannare, kommer jag på hur fruktansvärt jävla dåligt jag mådde också.

Sådär är det alltid för mig. Glömmer bort allt det negativa och romantiserar som fan. Att det är så underbart med mina socker-överätar-skit-perioder. Jag hatar mig själv när jag väl är inne i dom. Men sen längtar jag tillbaka, tänker att det vore så skönt. Också halkar jag dit.

I should know better.

Kyligt

Uuuh nu börjar det bli kallt även här. Min lilla lilla lägenhet är iskall då det drar väldigt mycket från balkongen. Mina fötter är som isbitar.

Trött är jag också. Eftersom det blev en del vin igår blev det inte världens bästa sömn igår heller. Förresten så var SV med. Det kändes nästan jobbigt att träffa han innan, vet inte riktigt varför. Var extremt otaggad, nästan lite äcklad, vid tanken på att det var ganska stor "risk" att vi skulle bli "tvungna" att sova tillsammans, för då skulle vi "måsta" ha sex (låter kanske lite stört, klart jag inte måste, men jag skulle ändå känna press) Förstår inte riktigt var äckelkänslor kommer ifrån nu..mycket möjligt att de kommer inifrån mig och att jag projicerar dessa känslor mot honom. Hursomhelst, äckelkänslorna släppte ganska snabbt faktiskt när vi väl träffades så det var skönt och inte behövde vi sova ihop (vid det här laget ville jag nästan det, haha hej upp&ner) heller.

Nu ska jag nog göra lite styrke & gympaövningar för att få upp lite blodcirkulation och värme i kroppen innan jag går och lägger mig. Natti!

Härliga Medelhavet i helgen.

Mäta blodketoner?

En pågående trend inom lchf-världen verkar ju definitivt vara att mäta sina blodketoner för att kunna reflektera över hur stark ketos man ligger i, och för att lära sig hur sin kropp reagerar på olika intag, energifördelningar osv.

Blir så sugen! Jag är ju ett (extremt) kontrollfreak så att veta att det går att mäta sånt här men att jag inte gör det är ganska så frustrerande. Asnyfiken..jag är nog lite av en hypokondriker också så jag inbillar mig att jag har hypotyreos eller typ nån annan ämnesomsättningssjukdom och att min kropp inte fungerar så jag är nog inte i ketos. Hade ju varit skönt att få slå hål på dom tankarna. Dock är dessa blodketonmätare svindyra, så.. men kommer nog slå till när jag kommer tillbaka till Sverige kanske?

Drack vin igår. Har inte alls varit särskilt sugen på att dricka senaste veckorna. Känns mest som att det bara sabbar viktnedgången och just nu känner jag mig så sjukt besatt av att hålla kosten strikt så det tar som emot att dricka (fastän jag bara dricker vin). Dessutom har jag inte blivit särskilt roligt full heller på sistone, mer typ trött-full bara. Plus sjukt bakis dagen efter. Så det känns ju inte supervärt direkt.. Vill bli sådär kalasroligt full och inte så jäkla bakis, men det verkar tydligen bara gå när jag käkar kolhydrater:(

Aja, dags för lektion snart.

Sunny Sunday?

Har varit bortrest en sväng, på en liten tripp med bästa. Mysigt mysigt! Men alltid lika ångestladdat att åka iväg från tryggheten och vara tvungen att förlita sig på restaurangmat. Det har gått bra, så många måltider hann det ju inte bli så..och igår var jag bakis så var inte sugen på mat förrän vi kom hem på kvällen. Och då spårade det nästan lite.. jag åt definitivt mer än jag borde gjort och definitivt mer av sånt som jag försöker limitera (ost!). That's life though, bara att lära sig och gå vidare.

Många bilder har blivit tagna och nu kan jag åtminstone tycka att vissa bilder är riktigt fina. Jag ser typ "normalbyggd" (om än åt det mulliga hållet) ut på de flesta bilderna, och det kan jag stå ut med än så länge. Jag jobbar ju på det.. vill bara att det ska foooooortare.

Tänker mycket på jul & nyår när jag kommer hem igen, hur jag ska se filmer och äta marabou..ORKAR INTE att jag verkligen längtar efter det. När jag tänker rationellt fattar jag inte varför jag vet ju att det aldrig är lika underbart som jag tänker att det ska vara. Blir alltid bara besviken. Fast ändå sitter man där dagen, veckorna, efter man fallit. Och undrar vad fan man gick och köpte det där jäkla godiset för. Och inte går det att bryta den där förbannade cirkeln heller...suck.

Min historia, del X (varning! monsterinlägg!)

Behöver space. Behöver andas. Behöver få isolera mig själv, bara litelitelite.

Jag är verkligen inte en person som trivs i att vara med folk 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan. Jag behöver min egen tid, till att bara göra ingenting och umgås med mig själv. Dock var jag helt anti detta upp till typ 13-14 års ålder (då jag började banta för första gången, på riktigt) utan då ville jag alltid vara kring folk och hitta på saker. Älskade övernattningar och läger och sånt. Sen vände det. Stod inte ut att umgås med mina tidigare så fina vänner, och jag vet fortfarande inte varför. Hittade tillbaka till dom cirka 1-2 år senare vilket jag är otroligt tacksam för, och de är fortfarande mina bästa vänner idag.

Men jag hade en period då jag inte klarade av att vara med dom. Det gav mig ångest att vara kring dom.Och detta var alltså i samma veva som jag kom i puberteten och började banta, så det lär väl hänga ihop. Det jag njöt mest av var ifall jag fick vara själv en hel helg, utan att behöva komma med ursäkter och undanflykter.Jag mådde dåligt, tvivlade mycket på mig själv och hade ingen självkänsla.

Sen hade jag en bra period i några år, och trivdes verkligen med mig själv. Jag var självsäker, framåt och bara en allmänt uppåt person. Tror att folk uppfattade mig som väldigt snäll men också rolig person. Jag började umgås med mina gamla vänner igen, men också många nya. Det var också under den här tiden jag hade (2) pojkvänner, har inte haft någon sedan dess. Maten var inga större problem, åt det jag kände för men det blev ändå inte för mycket, och slutade aldrig i orgier. Fast jag hade dock ett djävulskt sockerberoende vet jag, åt godis nästan varje dag. Kom ihåg hur jag sa till min pojkvän att jag var tvungen att gå hem innan 22 (med nån dålig ursäkt) för att hinna på ICA och köpa choklad innan det stängde. Också sprang jag från honom, fem i tio, in på ICA med andan i halsen och köpte min 200g chokladkaka.

Så till slut började jag alltså gå upp rätt mycket i vikt. Jag åt verkligen som fan, för jag trodde det var okej. "Är jag hungrig så är det klart att jag ska ta en till portion spaghetti och köttfärssås ju!". Vad jag inte förstod var ju att jag var så hungrig hela tiden för att jag åt skitmat. Kolhydrater, kolhydrater, kolhydrater. Älskade vitt rostat bröd med mycket bregott, ost och marmelad. Kunde lätt äta 6 stora rostade till mellanmål. Sen stor middag på det. Sen kvällsfika med rostade mackor igen. Så till slut insåg jag hur stor jag blivit igen, fick panik och började banta igen. Detta var just när jag började 2an på gymnasiet. I samma veva började mina föräldrar med LCHF, jag fick panik, hur skulle jag nu kunna gå ner i vikt om jag måste äta en massa jävla fet mat som innehåller sjukt med kalorier?

Well, har aldrig gått ner så mycket och så fort i vikt som då. Åt lågkolhydratkost + lågkalorikost under veckan, sen svullade jag i godis på fredag och lördagkvällarna. Allt jag kunde tänka på under veckan var helgens frossande. Började känna behovet av att isolera mig mer och mer igen. Blev mer och mer introvert igen och, tråkig. Hade ingen energi till någonting. Undvek att umgås med folk och att hamna i sociala situationer där min kost kunde bli förstörd. Jag var verkligen deep in the shit här. Livet kretsade bara kring att inte äta, och att frossa. Och att bli smal såklart.

Så nu, x antal år senare vad har hänt då? Typ samma visa. Har gått upp i vikt såklart, börjat leva lite mer, mått dåligt grova sockerjunkie-perioder, mått bra med långa LCHF-perioder (två hela höstar!! sen spårar det alltid runt jul..) och blivit lite mindre isolerad iallafall. Men nu den här hösten har det gått fruktansvärt bra med kosten än så länge, fast det skrämmer mig att jag börjar känna ett behov av att vara själv. För efter det här monsterinlägget känns det ganska klart att det finns ett samband mellan min längtan efter att vara själv hänger ihop med min längtan efter att bli smal, min besatthet vid att hålla en strikt kost..

Sorg

Sorg.
Så himla svårt att hantera.
Både att vara den som har sorg,
men också vara den som står på sidan om,
handlingsförlamad.

OCD och ätstörningar

Funderar mer och mer på om jag har någon slags mild OCD. Jag har väldigt många "ritualer", ett extremt kontrollbehov, tvångstankar angående all möjlig skit och följer jag inte dessa så får jag ångest. Detta har jag haft så länge jag kan minnas. Alltid varit lite udda i mina kompisars ögon med tanke på att jag alltid varit ganska omständig.

Dock det här med upprepad handtvättning etc. känner jag väl inte igen mig i så mycket men. Jag avskyr att inte ha tvättat händerna på några timmar,  känner mig extremt obekväm och äcklig, och måste alltid tvätta dem när jag kommer hem, men jag behöver inte tvätta dem upprepade gånger direkt för att det ska kännas bättre.

Hur som helst, OCD verkar ju hänga ihop väldigt mycket med ätstörningar och det kan ju vara en förklaring till varför jag har den relation jag har till mat och vikt. Ska läsa på lite mer om OCD och skriva ett mer analytiskt inlägg när jag får tid.. tycker det verkar väldigt intressant iallafall.

Äta ute

Happhapp har inte så mycket att skriva egentligen. Just nu har jag inte så mycket i skolan, slowstart på nya kursen. Dock känner jag nästan lika stressad när jag knappt har någonting att göra som när jag har supermycket. Det känns dåligt att bara slappa typ. Som att jag borde göra nåt, men jag har ju typ inget att göra så..

Ikväll ska jag och en kompis gå ut och äta. Kul, absolut, men......ja... jag och mina control issues, jobbigt som fan att inte veta exakt vad maten innehåller, vad de penslat köttet med eller om det är margarin i såsen. Tror dock vi ska på ett sushiställe, så det blir sashimi för min del. Älskar färsk tonfisk. Men det känns fortfarande jobbigt. Min relation till mat är ju inte direkt avslappnad.

Bakisgötta

Har varit fruktansvärt bakis idag. Knappt rört mig från sängen, förutom en 40 mins promenad på tidiga kvällen då jag började återfå livet igen. Kvällen igår var väl inget att hänga i julgranen. Inget speciellt. Tyvärr..

Dagens bakisgötta. Smör, kokosfett och kakao. Låter kanske vidrigt men är typ sjukt gott. Iallafall om man är avvänjd från socker. 

 Mina nya skor! Love 'em.

Högre energiintag = gladare?

Idag är en bra dag. Jag är glad, känner mig positiv och fylld med energi! Kanske att det har något att göra med det extra energiintaget igår?

Fest ikväll, skönt att jag är på så himla bra humör för en gångs, hoppas på en riktigt rolig fylla! Haha, det är väl nu det kommer sluta helt åt helvete förstås.. menmen.. Har köpt en ny klänning och ett par nya skor, känner mig fräsch, och hyffsat smal så lite confidence kanske man kan ha ikväll.

Kanske, kanske till och med lägger upp en bild här.. men den åker nog bort igen ganska så snabbt.

Kram på er!

Bra eller dåligt?

Jag talar naturligtvis om den extra energin jag ätit idag; "kvällsfikat" a´la lchf-chokladbollar och ost&skinkrullar. Förnuftet säger ja, jag behöver den här energin. Djävulen på axeln däremot skriker åt mig. Skäller på mig. Säger att jag är misslyckad, fet, ful och utan disciplin och självkontroll. Och då har jag inte ens överätit. Visst jag har ätit mycket mer än vanligt, men fortfarande bara uppe i 1600 kcal, och ändå låter djävulen som fan själv. Hur får man förnuftet att låta högre egentligen?

Idélös

Jag får alltid så många idéer om vad jag ska skriva om här i bloggen när jag ska sova, men sen när jag väl sitter här blir det ju mest bara en massa blaj. Egentligen borde jag ju ha ett block på sängbordet så jag kan skriva ner alla sånadär småtankar.

Ikväll blir det lugnt, har föreläsning som håller på rätt länge ikväll.. kanske en film med en kompis. Fast det vore rätt skönt att mysa själv, käka nå  lchf-snacks (typ chokladbollar och lite skinka och ost kanske, fast det är ju stor risk att jag inte kommer kontrollera intaget då..) och se en film i min ensamhet. Vi får la se helt enkelt! Imorgon ska jag dricka vin tills jag inte vet vad jag heter längre.

ALLTSÅ den där killen jag skrev om som börjat skriva till mig på fb-chatten efter en utekväll, fortsätter verkligen skriva och är asflörtig. Grejen är ju bara den att jag kommer inte ihåg vem fan han är?! Finns inte så många bilder på han heller, skulle nog inte känna igenom honom om jag gick förbi honom. Men jag måste ju gett honom a good impression iallafall... hahaha. Han är ganska rolig att skriva med faktiskt, så jag klagar inte, fast jag känner mig lite som 14 igen när man satt på msn alldeles för länge på kvällarna och skrev med den där killen i parallelklassen.

Dricker smörkaffe (oväntat) och till middag blir det nån ihopblandning av lite grejs tror jag, typ bacon, lök, strimlad omelett och blomkål kanske? Mja. Låter ganska smarrrigt va?

Kaffekonsumption

Måste verkligen dra ner på kaffekonsumptionen. Inte okej just nu. Även om jag inte tror att kaffe är dåligt för en så tror jag inte att det är särskilt bra heller, inte sådana mängder iallafall. Men det är ju så gott med smörkaffet...och kicken man får, känns nästan som att jag är påverkad av något. Och det gillar jag ju..

Men det är drygt när jag sover så lite som jag gör just nu (pga störande grannar och stress), det blir en ond cirkel, hoppas att det blir bättre nästa vecka..

Dagens energiintag

Såhär har energiintaget sett ut idag (en jävla massa fett alltså!)
Annars har jag mest bara varit stillasittande idag, som vanligt.. kör några plankor nu på kvällskvisten. Lite resultat ger det nog, magen känns lite fastare! Har levt på smör, 3 ägg, två skivor bacon, nån skiva ost och lite aubergine idag.

Energifördelning

Protein:	148 kcal, 14 E%
Kolhydrater:	17 kcal, 2 E%
Fett:	883 kcal, 84 E%
Totalt:	1048 kcal

Blås av!

Ursäkta att jag tjatar, men titta bara och försök att inte bli rörd!

Känner för att bara lägga mig i sängen och dra täcket över huvudet idag tills det är fredagkväll. Så stressad. Idag blir det köttfärsbiffar igen tror jag, med smörstekt aubergine.. eller så blir det en omelett (otroligt längesen jag åt det) med lite bacon och aubergine där med. Hm. LCHF is the shit.

"Sveriges historiska vändning"

Sitter och läser sportartiklarna efter gårdagens VM-kvalsmatch. Och helvetet alltså! Läste en live feed också i sista 20 minutararna av matchen. Sånt där kan göra mig så jäkla glad! Vilken extrem vändning. Sick var ordet rättare sagt. Fick världens lyckorus typ, och nu när jag som sagt läser artiklarna, får fan tårar i ögonen (embarazZzzing), kan dock bero på att jag sovit typ 4 timmar i natt (tack grannar som inte hatar att festa varje natt).

Dricker mitt kaffe och har lite panik över hur jag ska orka med dagen. Har tenta senare idag också. Bra uppladdning där.

Idiotiska planer..

Funderar vidare på ett motiv till en tatuering bakom örat...är så sugen! Någon som har något bra tips på bra hemsidor?

Sitter och dricker kaffe (med smör och kokosfett i, heheee) som vanligt. Pluggar. Som vanligt, eller nä, låtsas typ plugga. Tycker inte jag kommer någonvart. Efter den här veckan blir det lite lugnare i nån vecka tror jag, extremt skönt!

Maten rullar på. Får i mig lite lite mer energi nu senaste veckan. Och det är väl bra egentligen fast det tar ändå emot måste jag säga. Det känns lite som att jag "misslyckas" fast jag vet ju att det inte är hållbart i längden att hålla sig till typ 800 kcal om dagen.. vet ju att det bara leder till hetsätning och överätning, och så småningom är jag nere i det där träsket igen. VILL INTE. Samtidigt så fantiserar jag om hur jag ska äta godis, och allt möjligt slask när jag kommer hem till Sverige till jul. Jul är ju en sån period då det är "tillåtet" att frossa i gosaker.. men grejen är bara: jag klarar inte av det, för jag kan inte sluta direkt efter jul. Jag kan inte frossa i en,två,tre dagar och sen gå tillbaka och äta bra mat i frid och fröjd.  Hela vintern kan bli förstörd om jag inte passar mig.

Hungrig

Äter mer energi men känner mig hungrigare än vanligt ändå. Förbränningen kanske håller på att vakna till liv?

Random dagens

Dagens mode: Trööööött.
Dagens kläder: Uppklätt möter nerklätt; svart klänning + jeansjacka + converse (barbent!)
Dagens dryck: Smörkaffe
Dagens mat: Blir fläskkarré och broccoli
Dagens doing: Två 3-timmars lektioner...suck
Dagens låt: Frank Ocean - Novacane

Tråkdag

Huvva vilken tråkig dag. Suttit framför datorn i stort sätt hela dagen och pluggat, fast oerhört ineffektivt dock. Har varit ute på en promenad på 35 minuter också. Ska ta mig i kragen och göra några plankor innan jag ska gå och lägga mig iallafall.

Trots att jag åt mycket igår så har jag känt mig hungrig idag. Och har faktiskt gett efter lite för det, blev lite drygt 1000 kcal idag. För lite egentligen för att det ska vara hållbart, men ändå ett ganska stort steg för mig. Har fått en hangup på stekt aubergine med lite ost på, såååå underbart gott! Också köttfärs till det. Typ vad jag lever på för tillfället. Och bullet-kaffe.

Första överätningen på 5 veckor

Det blev inget totalt förfall igår. Dock spenderade jag en stor del av kvällen till att äta igår. Även om det inte blev så farligt totalt sätt energimässigt (typ 2000 kcal  för hela dagen) så är det beteende jag vill komma ifrån. Jag vill inte känna att jag måste äta för att komma ifrån tristess, stress, ångest eller dåligt samvete. För i slutändan blir det ju bara värre ändå.

Hur som helst, jag är glad att det bara handlade om chokladbollar á la lchf (snarare röra dock, orkar inte rullar bollar), ost och lufttorkad skinka. Men jag fortsatte äta trots att jag var mätt. Bara för att jag inte kunde sluta typ. Jag hatar att förlora kontrollen sådär. Ändå kom jag bara upp i 2000 kcal så, som sagt ingen katastrof. Hade jag börjat äta söt choklad.. ja då hade det väl slutat uppemot en 4-5000 kcal.

Varför hände det då? Främst tror jag att det beror på någon gammal ovana, rastlöshet equals äta för mig. Och för att jag äter för lite mat under dagarna också. Well well, bara att gå vidare!

Jag gör samma, fast med killar dåra. Can we say pathetic?

Everything is Everything

Blev just helt sjukt sugen på att tatuera mig! Alltså nuuuu. När man väl fått något på hjärnan så blir det väl lätt så, typ om man bestämmer sig för att färga håret eller klippa sig eller köpa en bil eller resa någonstans, man vill göra det direkt!

Iallafall, jag vill tatuera mig bakom örat. Ett fint visdomsord som symboliserar något personligt för mig. Inget mainstream svammel, typ "love'" eller "hope" eller "never give up".

Gårdagskvällen blev härlig. Sov med SV igen. Inte så oväntat. Fast jag var riktigt less på han igårkväll, då han var snorpackad och bara dryg. Hatar också när folk köper drinkar och grejer, kom igen, jag dricker endast vin! That's it. Eller typ ren vodka. Vill inte dricka socker... vet inte vad man ska göra när dom då kommer med en uppsättning drinkar, vill ju inte vara otacksam heller.

Får se vad som händer ikväll. Sovit så lite de senaste nätterna att jag egentligen behöver en riktigt lång natts sömn, men..kommer vara så uttråkad ikväll. Och extremt sugen på att åka på affären då och köpa en massa hetsmat och glufsa i mig.