Lördagmorgon. Vaknade upp (av alarmet såklart) efter 10 timmars sömn, kände mig absolut inte utvilad. Det låter och bubblar i min mage på morgonen också, har gjort det hela veckan, undrar om det är magnesiumtillskottet jag tar på kvällen innan som gör sitt?
Iallafall, otroligt stolt över att jag inte överåt alls igår. Att jag inte överäter (kolhydratfrossar eller lchf-moffar) på fredag och lördagkvällarna här hemma hos mina föräldrar har inte hänt sen jag var 17. SJUKT!!! Men jag kände verkligen inget sug efter att äta. Såg bara Bad Santa och gick och la mig tidigt. Men den här stoltheten jag känner nu.. ja, den kommer jag inte känna länge till. Mina destruktiva tankar har lagt in högsta växeln nu, vilken dag blir dagen D? Tankarna säger åt mig hur fruktansvärt jävla nice det ska bli att isolera mig själv, köpa på mig stora lager med carbsssss att bara välja och vraka bland, och se en massa serier och filmer i någon vecka. Låter ju sjukt kanske att det handlar om veckor också... det är inte bara en kväll jag längtar efter, utan verkligen en period. VARFÖR fattar jag verkligen inte. Jag mår så jävla dåligt då och känner mig så jävla äcklig misslyckad och deprimerad. Och självkänslan försvinner totalt. Jag är ju inte miss self-confident annars heller direkt. Mnåååhåhhåhå.......jag behöver ju verkligen inte sockerfrossa, jag är inte sugen fysiskt. Men det är psykiskt alltså, jag förstår som inte hur jag ska kunna fortsätta leva såhär om jag inte får ta en paus och ba frossa ett tag...
Hursomhelst, mådde skumt som fan idag. Började må illa när jag åt dagens första mål. Känner mig inte hungrig på nåt sätt, men tror att det har med det att göra. Ju "duktigare" jag är desto mer sporrad blir jag att fortsätta och vara ännu "duktigare" vilket leder till minimalt med mat.. Allt eller Inget som vanligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar