Så är ännu en kväll på väg mot att spenderas med choklad, godis, chips, glass. Jag orkar inte stå emot just nu, jag tänker att "en sista gång.." men hur många gånger har inte den tanken funnits där. Ett par dagar till, sen ska jag försöka igen, kämpa!
Varför gör man det egentligen? Efter man tryckt i sig allt man kan, tänjt ens alla fysiska gränser så sköljer ju bara besvikelsen, ångesten och hopplösheten över en. Men bara en sista gång..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar