Vad meningslöst allt känns. Proppmätt. Äcklig. Trött.
Så himla ovärt.
Den där speciella killen i mitt liv tror jag förövrigt har tappat det han kanske kände för mig förut. Nu är jag no one. Eller så är det bara så han försöker få mig att känna. För att rädda sig själv och sitt förhållande med "världens skönaste tjej". Fast jag tror det är önsketänkande från min sida.
Hoppas jag kan sova inatt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar