Ganska bra helg faktiskt. Och bara två dagar med överätande! Var enkelt idag att inse att det inte är värt det och att stå emot, brukar annars gärna äta mig genom exakt hela helgen..
Återkommer.
1 kommentar:
Anonym
sa...
Hej! Jag vill bara säga att jag själv har ätstörningar sedan 4år tillbaka. Det hela började med att jag blev sakta men säkert övergiven av mina kompisar, varför kan jag inte riktigt förstå nu heller, men nu efterhand har det bara gjort mig starkare. Allafall jag började tröstäta, bara för att hålla mig sysselsatt och inte känna mig så ensam, ful och värdelös. Det var inte direkt några större portioner , men mina föräldrar kommenterade ofta om mina matvanor. ( så här i efterhand är jag arg på dom för att dom såg att jag mådde dåligt, men hjälpte inte . Fast det var ju inte dom som tvingade i mig en halvlimpa på kvällen) . Sen när jag tog studenten och flyttade hemifrån blev allting bara värre. Jag kommer ihåg att en gång hade jag tryckt i mig så mycket skit så det kändes bokstavligen som att jag skulle dö. Men det har blivit bättre, visst jag överäter ibland när jag mår riktigt dåligt, men inte lika stora mängder som förrut och absolut inte lika ofta. Jag blir så arg på mig som har förstört flera år av mitt liv på att hetsa socker, svälta, hetsa, svälta. Snälla gör inte samma sak! Livet väntar på dig där ute!
1 kommentar:
Hej! Jag vill bara säga att jag själv har ätstörningar sedan 4år tillbaka. Det hela började med att jag blev sakta men säkert övergiven av mina kompisar, varför kan jag inte riktigt förstå nu heller, men nu efterhand har det bara gjort mig starkare. Allafall jag började tröstäta, bara för att hålla mig sysselsatt och inte känna mig så ensam, ful och värdelös. Det var inte direkt några större portioner , men mina föräldrar kommenterade ofta om mina matvanor. ( så här i efterhand är jag arg på dom för att dom såg att jag mådde dåligt, men hjälpte inte . Fast det var ju inte dom som tvingade i mig en halvlimpa på kvällen) . Sen när jag tog studenten och flyttade hemifrån blev allting bara värre. Jag kommer ihåg att en gång hade jag tryckt i mig så mycket skit så det kändes bokstavligen som att jag skulle dö.
Men det har blivit bättre, visst jag överäter ibland när jag mår riktigt dåligt, men inte lika stora mängder som förrut och absolut inte lika ofta. Jag blir så arg på mig som har förstört flera år av mitt liv på att hetsa socker, svälta, hetsa, svälta. Snälla gör inte samma sak! Livet väntar på dig där ute!
Skicka en kommentar