Hej! Jag tänkte att jag skulle passa på att slänga in ett snabbt inlägg och visa att jag faktiskt lever. Jag har den senaste veckan flängt runt en massa, varit på jobbresa i början av veckan och gått på AW, hängt i olika parker, och ska resa till en grannstad imorgon som ska vara väldigt mysig. Har faktiskt haft en riktigt bra vecka hitills, hållt mig till LCHF sen i söndags (trots att jag bott på hotell och det fanns godsaker överallt!!!). Dock sprack det igårkväll då jag äntligen hade en lugn kväll ensam hemma och jag tyckte att jag "förtjänade" lite choklad. Tss.
Jag mår så mycket bättre när jag lever såhär, när jag gör saker och inte bara sitter hemma och trycker i mig skit. Min sockerhjärna vill lura mig att det är det som är livet, men jag vet ju bättre. Jag förtjänar inte lite choklad, jag förtjänar att leva liksom.
Ni kanske kommer ihåg att jag skrev lite om att jag var tänd på min "chef"? Iallafall, han var också med på jobbresan och det känns som att vi fick mer kontakt där och en mer avslappnad relation till varandra, extremt skönt. Fast jag blir dock spänd och nervös i hans närvaro ändå, förstår inte vad det är med mig! Men det blir ju lite spännande då iallafall. Hur som helst så börjar jag undra om han kanske också är lite intresserad av mig också? Han retas med mig hela tiden, han rör vid mig (typ klappar mig på axeln, smeker mig över armen, high-fives, whatever) och oftast när jag kollar mot honom så tittar han redan på mig. Ja, jag vet inte.. kanske läser jag in för mycket, ser det jag vill se, det vore ju typiskt mig.
Ikväll blir det vin iallafall.
1 kommentar:
Skönt att höra att du lever :)
Sysselsättning är så viktig annars faller man dit lätt. Rastlösheten kan också sätta i gång vissa sug och man får för sig att man kan unna sig "lite"..
Lycka till med chefen ;)
Skicka en kommentar